[{"data":1,"prerenderedAt":-1},["ShallowReactive",2],{"probeArticleCategory:hur-du-bygger-muskler-som-vegan-eller-vegetarian":3,"GetPost:hur-du-bygger-muskler-som-vegan-eller-vegetarian":5},{"category":4},null,{"id":6,"databaseId":7,"slug":8,"uri":9,"seo":10,"author":39,"date":47,"title":36,"categories":48,"featuredImage":61,"articleFields":67,"blocks":324},"cG9zdDo2NTc5OA==",65798,"hur-du-bygger-muskler-som-vegan-eller-vegetarian","\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fhur-du-bygger-muskler-som-vegan-eller-vegetarian\u002F",{"title":11,"metaDesc":12,"metaKeywords":13,"metaRobotsNoindex":14,"metaRobotsNofollow":15,"canonical":13,"focuskw":13,"cornerstone":16,"readingTime":17,"opengraphTitle":11,"opengraphDescription":12,"opengraphType":18,"opengraphUrl":19,"opengraphSiteName":20,"opengraphAuthor":13,"opengraphPublisher":13,"opengraphPublishedTime":21,"opengraphModifiedTime":22,"opengraphImage":23,"twitterTitle":13,"twitterDescription":13,"twitterImage":4,"breadcrumbs":30,"schema":37},"Så bygger du muskler som vegan eller vegetarian | Certan","Måste man äta kött för att bygga muskler? Det är en fråga som tenderar att väcka starka känslor vilket riskerar att skapa förvirring. Vad vi äter är för - Hur du bygger muskler som vegan eller vegetarian - CERTAN","","noindex","follow",false,17,"article","https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fhur-du-bygger-muskler-som-vegan-eller-vegetarian\u002F","CERTAN","2026-03-03T15:35:34+00:00","2026-05-29T11:18:52+00:00",{"sourceUrl":24,"altText":25,"mimeType":26,"mediaDetails":27},"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2026\u002F03\u002Fvegansk-mat.jpg?v=tbbxqu","Fotografi över grönsaker","image\u002Fjpeg",{"width":28,"height":29},900,600,[31,34],{"url":32,"text":33},"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fblogg\u002F","Artiklar",{"url":35,"text":36},"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fhur-du-bygger-muskler-som-vegan-eller-vegetarian\u002F","Hur du bygger muskler som vegan eller vegetarian",{"raw":38},"{\"@context\":\"https:\u002F\u002Fschema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fhur-du-bygger-muskler-som-vegan-eller-vegetarian\u002F#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fhur-du-bygger-muskler-som-vegan-eller-vegetarian\u002F\"},\"author\":{\"name\":\"admin\",\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002F#\u002Fschema\u002Fperson\u002Fa49551613cf709a0a3811707ebd58100\"},\"headline\":\"Hur du bygger muskler som vegan eller vegetarian\",\"datePublished\":\"2026-03-03T15:35:34+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-29T11:18:52+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fhur-du-bygger-muskler-som-vegan-eller-vegetarian\u002F\"},\"wordCount\":3882,\"commentCount\":0,\"publisher\":{\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002F#organization\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fhur-du-bygger-muskler-som-vegan-eller-vegetarian\u002F#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2026\u002F03\u002Fvegansk-mat.jpg?v=tbbxqu\",\"articleSection\":[\"Bygga muskler\",\"Kost\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"CommentAction\",\"name\":\"Comment\",\"target\":[\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fhur-du-bygger-muskler-som-vegan-eller-vegetarian\u002F#respond\"]}]},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fhur-du-bygger-muskler-som-vegan-eller-vegetarian\u002F\",\"url\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fhur-du-bygger-muskler-som-vegan-eller-vegetarian\u002F\",\"name\":\"S\\u00e5 bygger du muskler som vegan eller vegetarian | Certan\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002F#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fhur-du-bygger-muskler-som-vegan-eller-vegetarian\u002F#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fhur-du-bygger-muskler-som-vegan-eller-vegetarian\u002F#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2026\u002F03\u002Fvegansk-mat.jpg?v=tbbxqu\",\"datePublished\":\"2026-03-03T15:35:34+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-29T11:18:52+00:00\",\"description\":\"M\\u00e5ste man \\u00e4ta k\\u00f6tt f\\u00f6r att bygga muskler? Det \\u00e4r en fr\\u00e5ga som tenderar att v\\u00e4cka starka k\\u00e4nslor vilket riskerar att skapa f\\u00f6rvirring. Vad vi \\u00e4ter \\u00e4r f\\u00f6r - Hur du bygger muskler som vegan eller vegetarian - CERTAN\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fhur-du-bygger-muskler-som-vegan-eller-vegetarian\u002F#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fhur-du-bygger-muskler-som-vegan-eller-vegetarian\u002F\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fhur-du-bygger-muskler-som-vegan-eller-vegetarian\u002F#primaryimage\",\"url\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2026\u002F03\u002Fvegansk-mat.jpg?v=tbbxqu\",\"contentUrl\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2026\u002F03\u002Fvegansk-mat.jpg?v=tbbxqu\",\"width\":900,\"height\":600,\"caption\":\"Fotografi \\u00f6ver gr\\u00f6nsaker\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fhur-du-bygger-muskler-som-vegan-eller-vegetarian\u002F#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Artiklar\",\"item\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fblogg\u002F\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Hur du bygger muskler som vegan eller vegetarian\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002F#website\",\"url\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002F\",\"name\":\"%%sitename%%\",\"description\":\"Fueled by Knowledge\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002F#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002F?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002F#organization\",\"name\":\"%%sitename%%\",\"url\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002F\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002F#\u002Fschema\u002Flogo\u002Fimage\u002F\",\"url\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2023\u002F04\u002Flogo.png?v=rt3rya\",\"contentUrl\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2023\u002F04\u002Flogo.png?v=rt3rya\",\"width\":152,\"height\":70,\"caption\":\"%%sitename%%\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002F#\u002Fschema\u002Flogo\u002Fimage\u002F\"}},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002F#\u002Fschema\u002Fperson\u002Fa49551613cf709a0a3811707ebd58100\",\"name\":\"admin\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\u002F\u002Fsecure.gravatar.com\u002Favatar\u002Fb7416074897c015db367ce07b132bf6e22255944088acfab786da020e6e1b1c0?s=96&d=mm&r=g\",\"url\":\"https:\u002F\u002Fsecure.gravatar.com\u002Favatar\u002Fb7416074897c015db367ce07b132bf6e22255944088acfab786da020e6e1b1c0?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\u002F\u002Fsecure.gravatar.com\u002Favatar\u002Fb7416074897c015db367ce07b132bf6e22255944088acfab786da020e6e1b1c0?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"admin\"},\"sameAs\":[\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\"],\"url\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fauthor\u002Fadmin\u002F\"}]}",{"node":40},{"id":41,"databaseId":42,"name":43,"firstName":44,"lastName":44,"slug":43,"description":4,"authorSettings":45},"dXNlcjox",1,"admin","Admin",{"authorImage":4,"ambassador":4,"details":46},{"label":4,"description":4,"socialLinks":4},"2026-03-03T16:35:34",{"nodes":49},[50,56],{"count":51,"databaseId":52,"id":53,"name":54,"slug":55},22,108,"dGVybToxMDg=","Bygga muskler","bygga-muskler",{"count":17,"databaseId":57,"id":58,"name":59,"slug":60},111,"dGVybToxMTE=","Kost","kost",{"node":62},{"databaseId":63,"sourceUrl":24,"altText":25,"title":64,"mediaDetails":65,"sizes":66},65821,"vegansk-mat",{"width":28,"height":29},"(max-width: 500px) 100vw, 500px",{"showRelatedContentDivider":68,"leadText":69,"mediaType":70,"heroImage":4,"heroVideo":4,"heroEmbed":72,"contentSection":73,"relatedPages":249,"relatedProducts":4},true,"Måste man äta kött för att bygga muskler? Det är en fråga som tenderar att väcka starka känslor vilket riskerar att skapa förvirring. Vad vi äter är för många mer än enbart fysiologi - men när etik, moral, trosuppfattningar, trender, miljö och klimat blandas in blir argumentationen ofta känslostyrd snarare än faktabaserad. \r\n\r\nDebatten blir därför lätt polariserad, särskilt i sociala medier där komplexa samband förenklas, myter sprids och nyanser försvinner. Växtbaserad kost framställs ibland som överlägsen, och ibland som otillräcklig - trots att forskningen ger en mer balanserad bild.\r\n\r\nDet samlade kunskapsläget är entydigt - att bygga muskler som vegan eller vegetarian är fullt möjligt. Skillnaden jämfört med blandkost ligger inte i kroppens förmåga att skapa muskelmassa, utan i hur man planerar kosten för att säkerställa tillräckligt med energi, protein och vissa mikronutrienter som är viktiga för återhämtning och prestationsförmåga.\r\n\r\nDen här artikeln är en evidensbaserad guide som tar dig igenom allt du behöver veta för att optimera en växtbaserad kost för muskeltillväxt. Vi tittar på proteinets kvalitet, hur du täcker ditt behov av mikronutrienter, vanliga fallgropar och tips som gör skillnad för din långsiktiga hälsa och prestation.",[71],"image",{"thumbnail":4,"url":4},[74,82,91,144,166,177,182,191,239,244],{"sectionTitle":75,"content":76},"Att bygga muskler med växtbaserad kost vs. blandkost",[77,80],{"__typename":78,"body":79},"ArticleFieldsContentSectionContentTextLayout","\u003Cp>Historiskt har animaliskt protein ansetts nödvändigt för muskeltillväxt. Muskeluppbyggnad styrs dock av tillgång på aminosyror, träningsstimulans och återhämtning &#8211; inte om proteinet kommer från djur eller växter. Kroppen bryr sig med andra ord inte om proteinet en gång hade fyra ben eller växte i jord &#8211; utan om vilka byggstenar som faktiskt når musklerna.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Den samlade forskningen visar att muskelmassa och styrka kan öka lika mycket på en växtbaserad kost, förutsatt att kosten är genomtänkt och tillräckligt energirik.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Precis som alltid kan kosten behöva planeras mer noggrant när vi väljer att utesluta en eller flera livsmedelsgrupper. Det är inget som är unikt just vid en växtbaserad kosthållning utan gäller oavsett om du har celiaki och utesluter gluten, äter en lågkolhydratkost eller är vegan.\u003C\u002Fp>\n\u003Cblockquote>\n\u003Cp>Men varför behöver vi planera kosten mer noggrant &#8211; vad riskerar vi gå miste om?\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fblockquote>\n",{"__typename":78,"body":81},"\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-heading fl-node-vira5s8bem2f\" data-node=\"vira5s8bem2f\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Ch3 class=\"fl-heading\">\u003Cspan class=\"fl-heading-text\">Protein\u003C\u002Fspan>\u003C\u002Fh3>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-rich-text fl-node-k6at70dqys28\" data-node=\"k6at70dqys28\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Cdiv class=\"fl-rich-text\">\n\u003Cp>Den mest uppenbara skillnaden rent kostmässigt för dig som vegan eller vegetarian är att du utesluter livsmedel som annars är naturligt rika på protein &#8211; som kött, fisk och kyckling om du äter vegetariskt, och dessutom ägg och mejeriprodukter om du väljer en helt växtbaserad eller vegansk kost. Det betyder inte att det är omöjligt att få i sig tillräckligt med protein, men det kräver mer medvetna val.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Ett vanligt nybörjarmisstag är att ta bort animaliska produkter utan att ersätta dem med näringsmässigt likvärdiga alternativ. Äggmackan blir en macka med enbart margarin, yoghurt byts mot havregurt, kycklingen mot morotsbiffar med låg proteinhalt. Det kan kännas intuitivt &#8211; men näringsprofilen, och framförallt proteininnehållet, kommer att skilja sig avsevärt även om måltiderna ser “lika stora” ut. Om du tränar mycket kan det påverka både återhämtning och resultat.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Proteinbrist är ytterst ovanligt, även bland veganer, så länge energibehovet täcks. För tränande individer är dock målet sällan att bara undvika brist, utan att optimera återhämtning och progression.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>&nbsp;\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-heading fl-node-qisukt4hrmx7\" data-node=\"qisukt4hrmx7\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Ch4 class=\"fl-heading\">Hur mycket protein behövs?\u003C\u002Fh4>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-rich-text fl-node-w5osyk0ft14x\" data-node=\"w5osyk0ft14x\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Cdiv class=\"fl-rich-text\">\n\u003Cp>Vid styrketräning visar forskningen att ett dagligt proteinintag på ca \u003Cb>1,6-2,0 g protein per kg kroppsvikt\u003C\u002Fb> är tillräckligt för att maximera muskeluppbyggnad hos de flesta. För personer som äter enbart växtbaserat kan det vara rimligt att sikta mot den övre delen av intervallet, delvis på grund av lägre digererbarhet hos vissa växtproteiner. Digererbarhet och vad det betyder kommer vi fördjupa oss i längre fram i artikeln.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Läs vår artikel \u003Ca href=\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fsa-mycket-protein-behover-du-ata-om-dagen\u002F\">&#8221;Hur mycket protein ska man äta per dag?&#8221;\u003C\u002Fa>.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n",{"sectionTitle":83,"content":84},"Hur bra är växtbaserat protein för muskeltillväxt?",[85,87,89],{"__typename":78,"body":86},"\u003Cp>Om du som vegan eller vegetarian vill optimera muskeltillväxt och prestation kan du även vara hjälpt av att ha lite koll på vad en “komplett aminosyraprofil” och “proteinkvalitet” betyder.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Många har säkert hört påståendet att vegetariska proteinkällor inte är lika “fullvärdiga” eller “lika kompletta” som animaliska proteinkällor. Det stämmer att växtproteiner ofta skiljer sig i sammansättning och biotillgänglighet jämfört med animaliska proteiner. Men vad betyder det rent praktiskt?\u003C\u002Fp>\n",{"__typename":78,"body":88},"\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-heading fl-node-vup91qr8b3mi\" data-node=\"vup91qr8b3mi\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Ch3 class=\"fl-heading\">Så får du en komplett aminosyraprofil utan kött\u003C\u002Fh3>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-rich-text fl-node-vu6bh7c4jd9o\" data-node=\"vu6bh7c4jd9o\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Cdiv class=\"fl-rich-text\">\n\u003Cp>Animaliska proteiner innehåller generellt alla nio essentiella aminosyror i gynnsamma proportioner. Detta benämns därför som &#8221;kompletta proteiner&#8221; eller “fullvärdiga proteinkällor”. Växtproteiner kan innehålla en begränsad mängd av någon enskild aminosyra, ofta lysin i spannmål eller metionin i baljväxter. Detta kan påverka hur effektivt kroppen kan använda proteinet för muskeluppbyggnad.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Detta är dock sällan ett problem. När olika växtproteiner kombineras, som spannmål och baljväxter, kompletterar de varandra och ger en fullständig aminosyraprofil. Du behöver inte heller få i dig samtliga aminosyror vid varje enskild måltid. Kroppen har ett system som lagrar och omsätter aminosyror &#8211; det som kallas aminosyrapoolen.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Det innebär att du rent teoretiskt kan välja att till exempel äta enbart ris till lunch och enbart bönor till middag och ändå få i dig ett komplett spektrum av aminosyror (även om vi sällan äter på det sättet i verkligheten). Det är alltså variationen över tid som är viktig &#8211; inte att varje enskild måltid är ”perfekt kombinerad”. Det här kanske också får dig att inse att vi i praktiken mycket sällan behöver bry oss om detta. Ät mer än ett enda livsmedel och du kan vara lugn.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>&nbsp;\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n",{"__typename":78,"body":90},"\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-heading fl-node-tjfplw80r24c\" data-node=\"tjfplw80r24c\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Ch4 class=\"fl-heading\">\u003Cspan class=\"fl-heading-text\">Exempel på bra proteinrika livsmedelskombinationer\u003C\u002Fspan>\u003C\u002Fh4>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-rich-text fl-node-bz4lrdc1f6ok\" data-node=\"bz4lrdc1f6ok\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Cdiv class=\"fl-rich-text\">\n\u003Cp>I praktiken äter de flesta redan kombinerade måltider, men vissa sammansättningar är särskilt gynnsamma.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Baljväxtbaserade grytor med fullkornsris eller quinoa, hummus på kikärtor tillsammans med fullkornsbröd, tofu eller tempeh med havrebaserade tillbehör, samt linssoppor med bröd är exempel på måltider som ger både tillräcklig mängd protein och en bra aminosyraprofil.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>För vegetarianer bidrar ägg, kvarg och yoghurt effektivt till proteinintaget och kan förenkla planeringen ytterligare.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-heading fl-node-ncge5b6f94j8\" data-node=\"ncge5b6f94j8\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Cp class=\"fl-heading\">\u003Cspan style=\"text-decoration: underline;\">\u003Cspan class=\"fl-heading-text\">Praktiska kombinationer:\u003C\u002Fspan>\u003C\u002Fspan>\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-rich-text fl-node-93ljncx41aeh\" data-node=\"93ljncx41aeh\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Cdiv class=\"fl-rich-text\">\n\u003Cul>\n\u003Cli aria-level=\"1\">Ris + bönor\u003C\u002Fli>\n\u003Cli aria-level=\"1\">Linser + fullkornsbröd\u003C\u002Fli>\n\u003Cli aria-level=\"1\">Tofu + havre\u003C\u002Fli>\n\u003Cli aria-level=\"1\">Quinoa + kikärtor\u003C\u002Fli>\n\u003C\u002Ful>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n",{"sectionTitle":92,"content":93},"Hur väl tar kroppen upp växtprotein?",[94,96,98,142],{"__typename":78,"body":95},"\u003Cp>För att jämföra proteinkvalitet används ibland mått som PDCAAS (Protein Digestibility-Corrected Amino Acid Score) och DIAAS (Digestible Indispensable Amino Acid Score). Båda försöker väga in både hur väl ett protein tas upp och hur komplett aminosyraprofilen är.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Växtbaserade proteinkällor har ofta något lägre digererbarhet jämfört med animaliska &#8211; dels på grund av sin sammansättning och dels för att de innehåller ämnen som exempelvis fytinsyra och vissa kostfibrer som kan hämma upptaget. Animaliska proteiner hamnar ofta högt på båda skalor eftersom de innehåller alla essentiella aminosyror i bra proportioner och har en hög digererbarhet.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Detta kan kompenseras genom:\u003C\u002Fp>\n\u003Cul>\n\u003Cli aria-level=\"1\">något högre totalt proteinintag\u003C\u002Fli>\n\u003Cli aria-level=\"1\">variation mellan olika proteinkällor\u003C\u002Fli>\n\u003Cli aria-level=\"1\">användning av sojaprotein då det utmärker sig genom hög proteinkvalitet\u003C\u002Fli>\n\u003C\u002Ful>\n\u003Cp>Det här betyder inte att växtprotein per automatik är sämre. När du äter exempelvis bönor med ris eller havre med ärtprotein får du som sagt en aminosyraprofil som motsvarar, eller till och med överträffar, enskilda animaliska proteiner. Vissa växtproteiner, som exempelvis sojaprotein, får också på egen hand höga poäng.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>&nbsp;\u003C\u002Fp>\n",{"__typename":78,"body":97},"\u003Cp>\u003Cstrong>Exempel på bra växtbaserade proteinkällor:\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\n",{"__typename":99,"headers":100,"rows":105},"ArticleFieldsContentSectionContentTableLayout",[101,103],{"label":102},"Kategori",{"label":104},"Källor",[106,112,118,124,130,136],{"cells":107},[108,110],{"value":109},"Soja",{"value":111},"Tofu, tempeh, sojabönor",{"cells":113},[114,116],{"value":115},"Baljväxter",{"value":117},"Linser, kikärtor, bönor",{"cells":119},[120,122],{"value":121},"Spannmål",{"value":123},"Havre och fullkornsprodukter",{"cells":125},[126,128],{"value":127},"Pseudo-cerealer & frön",{"value":129},"Quinoa, bovete, chiafrön, pumpafrön",{"cells":131},[132,134],{"value":133},"Vegoprodukter",{"value":135},"Soja- och ärtbaserade produkter",{"cells":137},[138,140],{"value":139},"Veganska proteinpulver",{"value":141},"Soja, ärt- och risprotein",{"__typename":78,"body":143},"\u003Cp>För vegetarianer tillkommer även animaliska produkter med bra proteinkvalitet &#8211; såsom ägg, kvarg, keso och ost. Att variera mellan olika livsmedel från dessa grupper ger ett brett spektrum av aminosyror och ökar samtidigt intaget av viktiga mikronäringsämnen.\u003C\u002Fp>\n",{"sectionTitle":145,"content":146},"Viktiga vitaminer och mineraler för tränande veganer",[147,149,164],{"__typename":78,"body":148},"\u003Cp>Nu har det varit mycket fokus på protein. En annan viktig aspekt som skiljer sig från blandkosten är att vissa mikronutrienter, dvs vitaminer och mineraler, kan vara svårare (eller helt omöjliga) att få i sig i tillräcklig mängd om den växtbaserade kosten inte planeras väl eller kompletteras med kosttillskott.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>De mikronutrienter som förtjänar ett extra fokus vid en växtbaserad kost är järn, zink, kalcium, jod, selen, D-vitamin och vitamin B12.\u003C\u002Fp>\n",{"__typename":150,"title":4,"items":151,"allowMultiple":16},"ArticleFieldsContentSectionContentAccordionLayout",[152,155,158,161],{"title":153,"content":154,"defaultOpen":16,"button":4},"Järn","\u003Cp>Järn från vegetabiliska källor (icke-hemjärn) tas upp sämre än järn från kött. Järnbrist är särskilt vanligt hos personer som menstruerar och utesluter animaliska produkter. Vid misstänkt brist bör du alltid kontakta vården för utredning.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>&nbsp;\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Järn finns i bland annat baljväxter, tofu, tempeh, ärtor, nötter och frön, fullkornsprodukter (särskilt i havre) och grönsaker.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>&nbsp;\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Du kan förbättra upptaget från kosten genom att kombinera järnrika måltider med livsmedel som innehåller vitamin C. Ett enkelt sätt kan vara att exempelvis komplettera huvudmålen med paprika, grönkål eller broccoli.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>&nbsp;\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Upptaget hämmas av polyfenoler som finns i te, kaffe och vin samt av fytinsyra som finns i fiberrika livsmedel såsom baljväxter, spannmål och nötter. Det kan därav vara bra att låta det gå några timmar mellan till exempel din järnrika grötfrukost och kaffekoppen. Mängden fytinsyra minskar vid exempelvis surdegsbakning och groddning av baljväxter och frön.\u003C\u002Fp>\n",{"title":156,"content":157,"defaultOpen":16,"button":4},"Zink & kalcium","\u003Cp>Dessa mineraler kan vara lite svårare att få i sig i tillräckliga mängder via en växtbaserad kost, och upptaget av dessa påverkas också av fytinsyra i spannmål, baljväxter och nötter.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>&nbsp;\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Zink finns i ungefär samma produkter som järn och kalcium finns i bland annat sojabönor, mandel, broccoli, grönkål, sesamfrön och vegetabiliska drycker och “gurtar”. Variation och berikade produkter som exempelvis kalcium-berikad växtbaserad dryck rekommenderas.\u003C\u002Fp>\n",{"title":159,"content":160,"defaultOpen":16,"button":4},"Selen, jod & D-vitamin","\u003Cp>Många vegetabiliska produkter berikas med vitamin D. Äter du inte dessa rekommenderas du att ta ett kosttillskott.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>&nbsp;\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Äter du vegetariskt är ägg en bra källa till både selen och jod. Vid en helvegansk kost bör du säkerställa att ditt salt är jodberikat. För att få i dig tillräckligt med selen kan det vara bra att äta importerade vegetabilier (svenska jordar är selenfattiga), såsom spannmålsprodukter, nötter och frön samt baljväxter. Linser och paranötter är också bra källor till selen.\u003C\u002Fp>\n",{"title":162,"content":163,"defaultOpen":16,"button":4},"Vitamin B12","\u003Cp>Vitamin B12 finns enbart i animaliska livsmedel, inklusive mejeriprodukter. Detta är ett vitamin att ha särskild koll på som vegan då det måste tillföras antingen via berikade produkter eller tas som kosttillskott.\u003C\u002Fp>\n",{"__typename":78,"body":165},"\u003Cp>Det handlar med andra ord inte enbart om att få i sig rätt mängd mikronutrienter, utan också om hur kroppen kan ta upp och använda näringsämnena. Biotillgänglighet, alltså hur mycket av ett näringsämne kroppen faktiskt kan ta upp, kan skilja sig relativt mycket mellan animaliska och vegetabiliska källor.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Du som äter uteslutande växtbaserat kan därför behöva planera kosten lite mer medvetet för att täcka behovet av dessa mikronutrienter. Det är extra viktigt om du tränar mycket och vill prestera &#8211; eftersom din nutritionsstatus påverkar allt från energinivåer och återhämtning till immunförsvar och hormoner.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp style=\"text-align: center;\">\u003Ca href=\"https:\u002F\u002Fcertan.se\u002Fblogg\u002Fguide-till-makronutrienter-och-hur-du-raknar-dina-makros\u002F\">Läs även vår artikel om makronutrienter\u003C\u002Fa>\u003C\u002Fp>\n",{"sectionTitle":167,"content":168},"När kosttillskott kan vara ett smart stöd",[169,171,173,175],{"__typename":78,"body":170},"\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-heading fl-node-dqiuvhftznw4\" data-node=\"dqiuvhftznw4\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Ch3 class=\"fl-heading\">\u003Cspan class=\"fl-heading-text\">Vitamin B12\u003C\u002Fspan>\u003C\u002Fh3>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-rich-text fl-node-io1v5aedrz4b\" data-node=\"io1v5aedrz4b\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Cdiv class=\"fl-rich-text\">\n\u003Cp>Ett exempel på detta är vitamin B12 som enbart finns tillgängligt i animaliska produkter &#8211; och som därav måste ersättas av berikade produkter eller kosttillskott för de som äter uteslutande växtbaserat.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>I och med att det kan vara svårt att hålla koll på om man kommer upp i rekommenderad mängd vitamin B12 via berikade produkter är det fördelaktigt att komplettera kosten med ett kosttillskott, rekommenderat dagligt intag för vuxna är 4 mikrogram.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n",{"__typename":78,"body":172},"\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-heading fl-node-an7ewxp14djg\" data-node=\"an7ewxp14djg\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Ch3 class=\"fl-heading\">\u003Cspan class=\"fl-heading-text\">D-vitamin\u003C\u002Fspan>\u003C\u002Fh3>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-rich-text fl-node-xmk85q4fjdlw\" data-node=\"xmk85q4fjdlw\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Cdiv class=\"fl-rich-text\">\n\u003Cp>Ett exempel på detta är vitamin B12 som enbart finns tillgängligt i animaliska produkter &#8211; och som därav måste ersättas av berikade produkter eller kosttillskott för de som äter uteslutande växtbaserat.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>I och med att det kan vara svårt att hålla koll på om man kommer upp i rekommenderad mängd vitamin B12 via berikade produkter är det fördelaktigt att komplettera kosten med ett kosttillskott, rekommenderat dagligt intag för vuxna är 4 mikrogram.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n",{"__typename":78,"body":174},"\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-heading fl-node-octgi489rqe1\" data-node=\"octgi489rqe1\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Ch3 class=\"fl-heading\">\u003Cspan class=\"fl-heading-text\">Multivitaminer\u003C\u002Fspan>\u003C\u002Fh3>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-rich-text fl-node-aflo249wiqtz\" data-node=\"aflo249wiqtz\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Cdiv class=\"fl-rich-text\">\n\u003Cp>Det finns specifika multivitamintillskott riktade mot just veganer och vegetarianer som innehåller de näringsämnen som kan vara extra svåra att täcka via enbart kosten. Det kan vara en trygghet att använda sig av dessa om man vet att kostintaget sviktar. Har man symtom på, eller misstankar om, näringsbrister rekommenderas man dock alltid att utreda det.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n",{"__typename":78,"body":176},"\u003Chr \u002F>\n\u003Cp>&nbsp;\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Sammanfattningsvis\u003C\u002Fstrong>\u003Cbr \u002F>\nUpptaget av vissa näringsämnen skiljer sig mellan animaliska livsmedel och växtbaserade livsmedel, särskilt mikronutrienter såsom järn, zink och kalcium. Vissa näringsämnen kan vara svåra, eller helt omöjliga, att få i sig i tillräcklig mängd vid en helt växtbaserad kosthållning &#8211; det gäller särskilt vitamin B12. Detta gör det viktigt att planera kosten med tanke på både innehåll och biotillgänglighet.\u003C\u002Fp>\n",{"sectionTitle":178,"content":179},"Träningsprinciper för muskeltillväxt",[180],{"__typename":78,"body":181},"\u003Cp>Muskler byggs genom belastning, återhämtning och progression. Principerna är desamma oavsett kost, men samspelet mellan träning och näring blir särskilt viktigt på växtbaserad kost. Återhämtningen är minst lika viktig som själva träningen för att uppnå resultat. Utan sömn, vila och tillräckligt med mat och energi kan du omöjligt uppnå en optimal muskeltillväxt och prestation &#8211; utan riskerar tvärtom en försämrad hälsa, både fysiskt och psykiskt.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>För vissa kan övergången från en traditionell blandkost till en växtbaserad kost innebära svårigheter just när det kommer till att få i sig tillräckligt med energi. Detta kan bero på att många växtbaserade livsmedel har ett högre mättnadsindex, bland annat till följd av lägre energitäthet och större mängd fibrer än många animaliska produkter.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Det kan även bero på att alla former av restriktion, det vill säga när vi väljer bort hela livsmedelskategorier, innebär ett minskat utbud som i sig kan medföra svårigheter att äta tillräckligt. Rent generellt behövs med andra ord en större volym mat vid en växtbaserad kosthållning.\u003C\u002Fp>\n",{"sectionTitle":183,"content":184},"Så äter du för att bygga muskler som vegan",[185,187,189],{"__typename":78,"body":186},"\u003Cp>När målet är muskeltillväxt blir den praktiska vardagsmaten avgörande. På en växtbaserad kost handlar strategin mindre om enskilda “superlivsmedel” och mer om struktur, regelbundenhet och tillräcklig energimängd och energitäthet. Eftersom många växtbaserade livsmedel är fiberrika och mättande kan det annars bli svårt att få i sig tillräckligt med både energi och protein över dagen.\u003C\u002Fp>\n",{"__typename":78,"body":188},"\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-heading fl-node-ut3qrmsixw70\" data-node=\"ut3qrmsixw70\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Ch3 class=\"fl-heading\">\u003Cspan class=\"fl-heading-text\">Planera måltider för att undvika proteinunderskott\u003C\u002Fspan>\u003C\u002Fh3>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-rich-text fl-node-mi7951kfdy0a\" data-node=\"mi7951kfdy0a\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Cdiv class=\"fl-rich-text\">\n\u003Cp>Ett effektivt sätt att undvika proteinunderskott är att redan i planeringen av dagens måltider säkerställa att varje huvudmål innehåller en tydlig proteinkälla.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>I praktiken innebär det att baljväxter, tofu, tempeh, sojaprodukter eller proteinrika spannmål inte blir ett tillbehör &#8211; utan en central del av måltiden. För många fungerar det bra att tänka i termer av frukost, lunch, middag och ett eller två proteinrika mellanmål, snarare än att försöka ”ta igen” proteinintaget sent på dagen. För tränande personer kan det också vara en fördel att sprida proteinintaget relativt jämnt över dagen. Forskning visar att regelbunden tillförsel av protein över dagen kan bidra till en jämnare stimulering av muskelproteinsyntesen.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Samtidigt är det viktigt att betona att den totala mängden protein per dag är den enskilt viktigaste faktorn för muskeltillväxt, och att exakt timing eller fördelning spelar en underordnad roll så länge det totala intaget är tillräckligt. Men för att komma upp i en tillräcklig mängd kan det för många vara behjälpligt att sprida ut intaget jämnt över dagen.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Protein är utan tvekan viktigt för muskeltillväxt, men i praktiken får det ofta en oproportionerligt stor plats i diskussionen. Ett alltför ensidigt fokus på protein riskerar att konkurrera ut andra makronutrienter, framför allt kolhydrater, som är avgörande vid hög fysisk aktivitet. Kolhydrater är musklernas primära bränsle vid både styrke- och konditionsträning och spelar en central roll för träningsvolym, intensitet och återhämtning.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>&nbsp;\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n",{"__typename":78,"body":190},"\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-heading fl-node-l20aozrm93qe\" data-node=\"l20aozrm93qe\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Ch4 class=\"fl-heading\">Energirika och proteinrika mellanmål för dig som tränar\u003C\u002Fh4>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-rich-text fl-node-szqfbuipvdl0\" data-node=\"szqfbuipvdl0\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Cdiv class=\"fl-rich-text\">\n\u003Cp>Vid hög träningsvolym kan mellanmål spela en avgörande roll för att säkerställa ett tillräckligt intag över dagen.\u003C\u002Fp>\n\u003Cul>\n\u003Cli>Smoothies är ett snabbt och enkelt mellanmål som kan hjälpa till att öka både energi- och proteinintaget. Använd gärna växtbaserad dryck eller havregurt\u002Fsoygurt som bas, addera havregryn, nötsmör, avokado eller bär och veganskt proteinpulver utefter preferens och behov.\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>Andra exempel på bra och enkla snacks är olika röror, jordnötssmör eller andra nötsmör på fullkornsbröd, soygurt med müsli och frön, eller torkad frukt och nötter.\u003C\u002Fli>\n\u003C\u002Ful>\n\u003Cp>Syftet med dessa mellanmål är inte bara att tillföra protein, utan också att motverka ett omedvetet energiunderskott.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>&nbsp;\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp style=\"text-align: center;\">\u003Ca href=\"https:\u002F\u002Fcertan.se\u002Fkunskap-och-halsa\u002Frecept\">Upptäck våra recept på energi- och proteinrika mellanmål\u003C\u002Fa>\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n",{"sectionTitle":192,"content":193},"Kreatin för veganer",[194,196],{"__typename":78,"body":195},"\u003Cp>Kreatin finns naturligt i animaliska livsmedel i en mindre mängd och lagras i musklerna där det bidrar till snabb energitillförsel vid explosivt arbete.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Veganer har i genomsnitt lägre kreatinnivåer i musklerna, vilket innebär att de ofta svarar särskilt bra på kreatintillskott. Forskningen visar tydligt att kreatin kan förbättra styrka, muskelmassa och träningsprestation även hos veganer.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Ett vanligt upplägg är ett dagligt intag på cirka 5 gram kreatinmonohydrat. Kreatin anses säkert för friska individer vid rekommenderade doser. Kreatinmonohydrat framställs helt utan animaliska ingredienser genom kemisk syntes.\u003C\u002Fp>\n",{"__typename":197,"buttonLabel":198,"title":199,"bulletList":200,"image":4,"product":205},"ArticleFieldsContentSectionContentProductPromoLayout","Köp nu","Köp kreatin från Certan",[201,203],{"text":202},"Få ut mer av din träning",{"text":204},"Maximal flexibilitet med tabletter",{"nodes":206},[207],{"generalProductFields":208,"productLabel":221,"__typename":225,"id":226,"databaseId":227,"name":228,"slug":229,"uri":230,"image":231,"price":237,"rawPrice":238,"regularPrice":237,"rawRegularPrice":238,"salePrice":4,"rawSalePrice":4,"onSale":16},{"labels":209,"displayListHover":210},{"items":4},{"type":211,"image":212,"video":4},[71],{"node":213},{"databaseId":214,"sourceUrl":215,"altText":13,"title":216,"mediaDetails":217,"sizes":220},73180,"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2026\u002F03\u002Fkreatin-tabbar-hover-scaled.png?v=tg3ubq","kreatin-tabbar-hover",{"width":218,"height":219},2048,2560,"(max-width: 400px) 100vw, 400px",{"type":222,"text":223,"style":224},"label","NYHET","custom-black","SimpleProduct","cG9zdDo2ODQ5MA==",68490,"Kreatin Tabletter","kreatin-tabletter","\u002Fp\u002Fkreatin-tabletter\u002F",{"databaseId":232,"sourceUrl":233,"altText":13,"title":234,"mediaDetails":235,"sizes":220,"cartSourceUrl":236},72146,"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2026\u002F03\u002FCertan_Kreatin_Monohydrat-scaled.jpg?v=tenwsj","Certan_Kreatin_Monohydrat",{"width":218,"height":219},"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2026\u002F03\u002FCertan_Kreatin_Monohydrat-150x150.jpg?v=tenwsj","339&nbsp;kr","339",{"sectionTitle":240,"content":241},"Proteinpulver för veganer",[242],{"__typename":78,"body":243},"\u003Cp>Veganskt proteinpulver är inget måste för muskeltillväxt, men kan vara ett praktiskt verktyg.  Sojaprotein har en hög proteinkvalitet och är jämförbart med vassle, medan ärt- och risprotein ofta kombineras för att förbättra aminosyraprofilen.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Proteinpulver kan vara särskilt användbart runt träning, vid lågt matintag eller när aptiten är begränsad. Det ska dock ses som ett komplement &#8211; inte en ersättning för näringsrik mat.\u003C\u002Fp>\n",{"sectionTitle":245,"content":246},"Sammanfattning",[247],{"__typename":78,"body":248},"\u003Cp>Att bygga muskler på en växtbaserad kost är varken magiskt eller omöjligt. Det vi gått igenom i denna artikel är fysiologi, inte ideologi. Muskeltillväxt styrs av träningsstimuli, tillräckligt energiintag, adekvat proteinmängd och god återhämtning &#8211; oavsett om proteinet kommer från tofu, linser, ägg eller kött.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Den stora skillnaden mellan växtbaserad kost och blandkost ligger inte i kroppens förmåga att bygga muskelmassa, utan i kraven på planering. När animaliska livsmedel utesluts minskar tillgången på vissa näringstäta proteinkällor och några mikronutrienter kan bli mer svårtillgängliga. Det betyder inte att kosten blir sämre, men den blir mindre förlåtande om helheten inte ses över.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>För den träningsintresserade veganen eller vegetarianen handlar framgång sällan om att jaga perfekta aminosyraprofiler eller exakta måltidstider. Det handlar om att säkerställa tillräckligt med mat, att protein finns med vid varje huvudmål, att kolhydrater inte trängs undan och att mikronutrienter som B12, järn, jod och D-vitamin ses över och tas på allvar.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Ett ensidigt fokus på protein riskerar dessutom att skymma helheten. Kolhydrater är avgörande för träningsvolym, intensitet och återhämtning, och ett kroniskt energiunderskott är ett betydligt större hot mot muskeltillväxt än en marginellt lägre proteinkvalitet. För många som tränar mycket är det snarare energitäthet, måltidsstruktur och regelbundenhet som avgör resultaten.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Sammanfattningsvis visar forskningen tydligt att en välplanerad växtbaserad kost kan stödja både styrkeutveckling och muskeltillväxt i nivå med blandkost. För den som är villig att tänka ett steg längre än “bara utesluta” och istället bygga kosten aktivt finns inga fysiologiska hinder för att bli stark, vältränad och hålla sig långsiktigt frisk på vegetarisk eller vegansk kost.\u003C\u002Fp>\n",{"nodes":250},[251,275,303],{"id":252,"author":253,"featuredImage":255,"slug":264,"uri":265,"tags":266,"title":268,"categories":269,"content":273,"contentTypeName":274},"cG9zdDo2OTU3",{"node":254},{"name":43},{"node":256},{"databaseId":257,"sourceUrl":258,"altText":259,"title":260,"mediaDetails":261,"sizes":66},8669,"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2021\u002F11\u002Fmat_protein.jpg?v=s34pjj","Proteinrik mat","mat_protein",{"width":262,"height":263},800,533,"sa-mycket-protein-behover-du-ata-om-dagen","\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fsa-mycket-protein-behover-du-ata-om-dagen\u002F",{"nodes":267},[],"Hur mycket protein ska man äta per dag?",{"nodes":270},[271],{"count":17,"id":58,"name":59,"slug":60,"uri":272},"\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fcategory\u002Fkost\u002F","\r\n\u003Cp>Att få i sig rätt mängd protein är avgörande för hälsa, muskeluppbyggnad och prestation. Men hur mycket protein ska man egentligen äta per dag? Svaret beror på flera faktorer som aktivitetsnivå, målsättningar och kostvanor. Låt oss reda ut vad som är optimalt för just dig.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch2>Varför behöver vi protein?\u003C\u002Fh2>\r\n\u003Cp>Protein är en av kroppens viktigaste byggstenar och en av de tre makronäringsämnena, tillsammans med fett och kolhydrater. Det är nödvändigt för att bygga och reparera muskler, organ och annan vävnad i kroppen. Men protein har också en rad andra viktiga funktioner &#8211; det hjälper till att bilda hormoner, enzymer och spelar en avgörande roll för immunförsvaret.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Protein består av mindre beståndsdelar som kallas aminosyror. Det finns 20 olika aminosyror, och av dessa är 9 stycken essentiella. Essentiell betyder att kroppen inte kan producera dem själv, vilket innebär att vi måste få i oss dem genom kosten.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Protein är med andra ord en komplex makronutrient, och eftersom det har så många funktioner i kroppen påverkas ditt behov av hur du lever ditt liv. Därför finns det inte en enda optimal siffra som passar alla.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Läs även vår artikel om \u003Ca href=\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fblogg\u002Fkomplett-guide-till-proteinpulver\u002F\">allt du behöver veta om proteinpulver!\u003C\u002Fa>\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch2 dir=\"ltr\">Hur mycket protein behöver du per dag?\u003C\u002Fh2>\r\n\u003Cp>Mängden protein du bör äta beror på om du är stillasittande, tränar för muskeluppbyggnad eller försöker gå ner i vikt. Här är riktlinjer för olika behov:\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3 dir=\"ltr\">1. Rekommenderat intag för stillasittande personer\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cul>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">Rekommenderat dagligt intag: \u003Cb>0,8 g protein per kg kroppsvikt\u003C\u002Fb>\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">\u003Cstrong>Exempel\u003C\u002Fstrong>: En person som väger 70 kg behöver ca \u003Cb>56 g protein per dag\u003C\u002Fb>\u003C\u002Fli>\r\n\u003C\u002Ful>\r\n\u003Cp>&nbsp;\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Denna mängd är tillräcklig för att underhålla grundläggande kroppsfunktioner och undvika proteinbrist, men vi anser att även stillasittande personer gynnas av ett något högre proteinintag (runt 1,2-1,6 gram per kg kroppsvikt). Protein har flera fördelar som bättre mättnad, bibehållen muskelmassa och viktkontroll, vilket även personer med en mindre aktiv livsstil gynnas av.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>&nbsp;\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>2. Rekommenderat intag för tränande personer (muskeluppbyggnad och styrketräning)\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cul>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">Optimalt intag: \u003Cb>1,6-2,5 g protein per kg kroppsvikt\u003C\u002Fb>\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">\u003Cstrong>Exempel:\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"2\">100 kg: \u003Cb>160-250 g protein per dag\u003C\u002Fb>\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"2\">80 kg: \u003Cb>128-200 g protein per dag\u003C\u002Fb>\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"2\">65 kg: \u003Cb>104-163 g protein per dag\u003C\u002Fb>\u003C\u002Fli>\r\n\u003C\u002Ful>\r\n\u003Cp>&nbsp;\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>För en tränande individ pekar studier på att 1,6 gram protein per kilo kroppsvikt är ett mer optimalt intag. Äter du mindre än 1,6 g\u002Fkg kommer du fortfarande bygga muskler om du gör allt annat rätt (dvs tränar hårt, återhämtas tillräckligt, har en bra träningsprogrammering helt enkelt), men studier pekar på att mycket gains lämnas på bordet om du inte kommer upp i åtminstone detta intag.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>&nbsp;\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>3. Vid kalorirestriktion (deff och viktnedgång)\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cul>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">Rekommenderat intag: \u003Cb>2,2-3,5 g protein per kg fettfri massa (FFM)\u003C\u002Fb>\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">Varför? Vid kaloriunderskott riskerar kroppen att bryta ner muskler för energi. Ett högre proteinintag skyddar muskelmassan.\u003C\u002Fli>\r\n\u003C\u002Ful>\r\n\u003Cp>\u003Cstrong>Exempel:\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cul>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">En person på 100 kg med 20 % kroppsfett har 80 kg fettfri massa.\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">Vid 2,5 g\u002Fkg FFM: \u003Cb>200 g protein per dag\u003C\u002Fb>\u003C\u002Fli>\r\n\u003C\u002Ful>\r\n\u003Cp>Ju lägre kroppsfett du har, desto mer protein behöver du för att bevara muskelmassan.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>&nbsp;\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>Äter du växtbaserat? Du kan behöva mer protein\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>Om du äter en växtbaserad kost kan du behöva sikta mot det högre spannet av proteinintag eftersom vegetabiliska proteinkällor generellt har en sämre aminosyraprofil och lägre biotillgänglighet.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cul>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">Lösning: Kombinera proteinkällor, som baljväxter och spannmål.\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">Öka proteinintaget för att kompensera för sämre upptag.\u003C\u002Fli>\r\n\u003C\u002Ful>\r\n\u003Cp>&nbsp;\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>Andra faktorer som kan öka ditt proteinbehov\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>Det finns situationer då ett högre proteinintag kan vara fördelaktigt:\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cul>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">\u003Cb>Ålder:\u003C\u002Fb> Efter 40 år ökar behovet för att motverka muskelförlust.\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">\u003Cb>Hög aktivitetsnivå:\u003C\u002Fb> Långdistanslöpare och atleter behöver mer protein.\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">\u003Cb>Sömnbrist och stress:\u003C\u002Fb> Hög stress och brist på sömn kan påskynda muskelnedbrytning.\u003C\u002Fli>\r\n\u003C\u002Ful>\r\n\u003Cp>&nbsp;\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>Sammanfattning: Hur mycket protein ska du äta per dag?\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cul>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">Stillasittande: \u003Cb>0,8 g\u002Fkg kroppsvikt\u003C\u002Fb>\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">Tränande: \u003Cb>1,6-2,2 g\u002Fkg kroppsvikt\u003C\u002Fb>\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">Deff och fettminskning: \u003Cb>2,2-3,5 g\u002Fkg fettfri massa\u003C\u002Fb>\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">Växtbaserad kost: \u003Cb>Kombinera flera proteinkällor och öka intaget\u003C\u002Fb>\u003C\u002Fli>\r\n\u003C\u002Ful>\r\n\u003Cp>&nbsp;\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Genom att anpassa ditt proteinintag efter din livsstil och mål kan du optimera din hälsa och prestation.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Blanda inte ihop det rekommenderade proteinintaget för en otränad individ med ett optimalt intag för tränande individer.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>En hårt tränande individ bör inta minst 1,6 gram protein per kg kroppsvikt och dag.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>I vissa lägen kan det vara mer optimalt med mer protein, t ex vid kaloriunderskott eller om du bara äter plantbaserat.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>PS: Vill du ha ett smidigt sätt att öka ditt proteinintag? Kolla in våra proteinpulver här!\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>\u003Ca href=\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fkosttillskott\u002Fproteinpulver\u002F\" target=\"_self\"> \u003Cimg decoding=\"async\" title=\"Produktbild - 5x Vassle\" src=\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2024\u002F11\u002FProduktbild-5x-Vassle-300x300.jpg\" alt=\"Produktbild - 5x Vassle\" width=\"300\" height=\"300\" \u002F> \u003C\u002Fa>\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>\u003Ca href=\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fkosttillskott\u002Fproteinpulver\u002F\" target=\"_self\">Köp proteinpulver &#8211; vassleisolat &amp; kasein\u003C\u002Fa>\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cul>\r\n\u003Cli>Inget tillsatt socker eller fett\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli>Laktosfritt\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli>Inget fusk\u003C\u002Fli>\r\n\u003C\u002Ful>\r\n\u003Cp>\u003Ca href=\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fkosttillskott\u002Fproteinpulver\u002F\" target=\"_self\"> Köp nu \u003C\u002Fa>\u003C\u002Fp>\r\n","post",{"id":276,"author":277,"featuredImage":279,"slug":286,"uri":287,"tags":288,"title":290,"categories":291,"content":302,"contentTypeName":274},"cG9zdDo1NTE4NA==",{"node":278},{"name":43},{"node":280},{"databaseId":281,"sourceUrl":282,"altText":283,"title":284,"mediaDetails":285,"sizes":66},56631,"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F11\u002Fnaring.jpg?v=t68f6m","Bild på flera näringsämnen (makronutrienter)","näring",{"width":28,"height":29},"guide-till-makronutrienter-och-hur-du-raknar-dina-makros","\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fguide-till-makronutrienter-och-hur-du-raknar-dina-makros\u002F",{"nodes":289},[],"Guide till makronutrienter och hur du räknar dina makros",{"nodes":292},[293,295,296],{"count":51,"id":53,"name":54,"slug":55,"uri":294},"\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fcategory\u002Fbygga-muskler\u002F",{"count":17,"id":58,"name":59,"slug":60,"uri":272},{"count":297,"id":298,"name":299,"slug":300,"uri":301},4,"dGVybToxMDk=","Viktminskning","viktminskning","\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fcategory\u002Fviktminskning\u002F","\r\n\u003Cp>\u003Cimg decoding=\"async\" title=\"näring\" src=\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F11\u002Fnaring.jpg\" alt=\"Bild på flera näringsämnen (makronutrienter)\" width=\"900\" height=\"600\" \u002F>\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Många som börjar träna, vill gå ner i vikt eller bygga muskler stöter snabbt på ordet makros. Men vad betyder det egentligen &#8211; och varför pratar &#8221;alla&#8221; om att räkna dem?\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>I den här guiden går vi igenom vad makronutrienter är, hur de fungerar i kroppen och hur du steg för steg räknar ut dina egna makros. Du får tydliga riktlinjer, exempel och praktiska modeller som gör det enkelt att komma igång, oavsett om målet är viktnedgång, muskelbyggande eller bättre prestation.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch2>Vad är makronutrienter?\u003C\u002Fh2>\r\n\u003Cp>Makronutrienter &#8211; ofta kallade makros &#8211; är de näringsämnen som kroppen behöver i stora mängder varje dag: \u003Cstrong>protein\u003C\u002Fstrong>, \u003Cstrong>kolhydrater\u003C\u002Fstrong> och \u003Cstrong>fett\u003C\u002Fstrong>. De ger energi, bygger upp kroppen och påverkar allt från hormonbalans till prestation.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch4 data-start=\"625\" data-end=\"640\">\u003Cstrong data-start=\"629\" data-end=\"640\">Protein\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fh4>\r\n\u003Cp>Protein är kroppens byggstenar. Det reparerar och bygger muskler, men behövs också för immunförsvar, enzymer, hormoner, hår och naglar. \u003Cstrong data-start=\"778\" data-end=\"804\">Vanliga proteinkällor:\u003C\u002Fstrong>\u003Cbr data-start=\"804\" data-end=\"807\" \u002F>Kyckling, fisk, ägg, kvarg, keso, kött, quorn, tofu och proteinpulver.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch4>\u003Cstrong>Kolhydrater\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fh4>\r\n\u003Cp>Kolhydrater är kroppens snabbaste energikälla &#8211; och den föredragna bränslekällan vid både vardagsaktivitet och träning. De bryts ner till glukos och lagras som glykogen i muskler och lever för att snabbt kunna användas som energi.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>\u003Cstrong>Vanliga kolhydratkällor:\u003C\u002Fstrong>\u003Cbr \u002F>Ris, potatis, frukt, havregryn, pasta och bröd.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>\u003Cstrong data-start=\"1215\" data-end=\"1223\">Fett\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Fett är avgörande för hormonproduktion (t.ex. könshormoner), hjärnhälsa, isolering och upptag av fettlösliga vitaminer (A, D, E och K). Fett är också en stabil och långsam energikälla som hjälper dig att hålla dig mätt. \u003Cstrong data-start=\"1445\" data-end=\"1468\">Vanliga fettkällor:\u003C\u002Fstrong>\u003Cbr data-start=\"1468\" data-end=\"1471\" \u002F>Avokado, nötter, frön, olivolja, fet fisk och äggula.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>Hur mycket energi ger varje makro?\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cul>\r\n\u003Cli>\u003Cb>Protein\u003C\u002Fb>: 4 kcal\u002Fgram\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli>\u003Cb>Kolhydrater\u003C\u002Fb>: 4 kcal\u002Fgram\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli>\u003Cb>Fett\u003C\u002Fb>: 9 kcal\u002Fgram\u003C\u002Fli>\r\n\u003C\u002Ful>\r\n\u003Ch3>Hur fungerar makronutrienter i kroppen?\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>Makronutrienter bryts ned i matsmältningssystemet och omvandlas till energi eller byggmaterial:\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cul>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">\u003Cb>Kolhydrater\u003C\u002Fb> → glukos → energi eller glykogen (lagrad energi).\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">\u003Cb>Protein\u003C\u002Fb> → aminosyror → muskler, enzymer, hormoner, byggstenar för annan vävnad.\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">\u003Cb>Fett\u003C\u002Fb> → fettsyror och glycerol → energi, cellmembran, hormoner, kroppsfett (lagrad energi).\u003C\u002Fli>\r\n\u003C\u002Ful>\r\n\u003Cp>&nbsp;\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Kroppen prioriterar kolhydrater som energikälla, men kan använda både fett och protein vid behov (t.ex. under svält eller lågkolhydratkost). Protein används helst inte som energikälla eftersom det har viktiga strukturella funktioner.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Makronutrienter påverkar också hormonbalans, mättnadskänsla och kroppssammansättning. Till exempel stimulerar protein, proteinsyntesen, vilket är vad som bygger upp dina muskler. Kolhydrater stimulerar insulin, vilket hjälper att reglera ditt blodsocker. Medan fettintag är avgörande för könshormoner som testosteron och östrogen.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Det är vanligt att man hör orden \u003Ci>makro\u003C\u002Fi>, \u003Ci>macros\u003C\u002Fi>, eller \u003Ci>makronutrienter\u003C\u002Fi> i träningssammanhang, men det är egentligen bara olika namn för samma sak: de stora (makro) energigivande näringsämnena i maten.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>Makros vs. mikronutrienter\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>Makronutrienter (protein, kolhydrater, fett) behövs i stora mängder och ger energi. Mikronutrienter (vitaminer, mineraler) behövs i små mängder och är nödvändiga för en rad kroppsfunktioner, som immunförsvar, blodbildning, nervfunktion, enzymreaktioner, etc.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Ett bristande intag av makros påverkar framförallt energi, prestation och kroppssammansättning. Brist på mikros kan påverka hälsa, välmående och långsiktigt leda till sjukdomar. Båda är alltså viktiga för optimal hälsa.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch2>Så räknar du dina makros &#8211; steg för steg\u003C\u002Fh2>\r\n\u003Cp>Att räkna makros &#8211; eller \u003Ci>räkna ut makros\u003C\u002Fi> som det också kallas &#8211; innebär att du räknar ut hur mycket protein, kolhydrater och fett du behöver varje dag för att nå dina mål.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>Steg 1: Räkna ut ditt kaloribehov\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>Börja med att räkna ut din BMR (Basal Metabolic Rate), t.ex. med Harris-Benedict-ekvationen. Multiplicera sedan med aktivitetsfaktor (t.ex. 1.4 för lätt aktiv).\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>\u003Cb>Exempel:\u003C\u002Fb>\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cul>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">Kvinna, 32 år, 65 kg, 165 cm\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">BMR ≈ 1400 kcal\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">Aktivitetsnivå: 1.5\u003C\u002Fli>\r\n\u003C\u002Ful>\r\n\u003Cp>Total kaloribehov: 1400 x 1.5 = 2100 kcal\u002Fdag\u003Cbr \u002F>\u003Cbr \u002F>\u003Cb>Enklare sätt att uppskatta ditt kaloribehov\u003C\u002Fb>\u003Cb>\u003Cbr \u002F>\u003C\u002Fb>\u003Cb>\u003Cbr \u002F>\u003C\u002Fb>Men om du inte orkar med komplexa ekvationer &#8211; så finns det enklare tumregler för att uppskatta ditt dagliga kaloribehov. De ser ut så här:\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cul>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">\u003Cb>Viktnedgång:\u003C\u002Fb> 25-30 kcal per kilo kroppsvikt\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">\u003Cb>Vikthållning:\u003C\u002Fb> 30-35 kcal per kilo kroppsvikt\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">\u003Cb>Muskeluppbyggnad:\u003C\u002Fb> 35-40 kcal per kilo kroppsvikt\u003C\u002Fli>\r\n\u003C\u002Ful>\r\n\u003Cp>\u003Cb>\u003Cbr \u002F>Exempel:\u003C\u002Fb>\u003Cb>\u003Cbr \u002F>\u003C\u002Fb>Anna väger 65 kg och vill bibehålla sin vikt.\u003Cbr \u002F>→ 65 x 32 = ca 2100\u003Cb> kcal\u002Fdag\u003C\u002Fb> som ett bra startvärde.\u003Cbr \u002F>\u003Cbr \u002F>Detta är inte exakt &#8211; vilket det inte behöver vara. Men det är ofta tillräckligt nära för att ge resultat. Anna kan sedan justera sitt intag utifrån vad vågen säger och sin energi i vardagen.\u003Cbr \u002F>\u003Cbr \u002F>Detta är även hur du bör tänka kring ditt kaloribehov &#8211; ovanstående formler och beräkningar är till för att ge dig en startpunkt att utgå ifrån. Det är alltså absolut inte siffror ristade i sten.\u003Cbr \u002F>Det är just en startpunkt där du kan börja utvärdera och justera själv (om det behövs).\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>Steg 2: Välj ett makrointag som passar ditt mål\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>Generellt kan man utgå ifrån följande riktlinjer:\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cul>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">\u003Cb>Protein\u003C\u002Fb>: 2 gram per kilo kroppsvikt\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">\u003Cb>Fett\u003C\u002Fb>: 1 gram per kilo kroppsvikt\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">\u003Cb>Kolhydrater\u003C\u002Fb>: resten av kalorierna efter att protein och fett är täckta &#8211; alternativt mer av protein\u002Ffett beroende på preferens\u003C\u002Fli>\r\n\u003C\u002Ful>\r\n\u003Cp>&nbsp;\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>Så justerar du dina makros utifrån ditt mål\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>Dina mål påverkar hur du bör fördela dina makronutrienter. Här är några generella riktlinjer:\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch4>\u003Cb>Vid viktminskning\u003C\u002Fb>\u003C\u002Fh4>\r\n\u003Cul>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">\u003Cb>Protein\u003C\u002Fb>: Håll proteinintaget eventuellt lite högre (2-3 g\u002Fkg) för att bevara muskelmassa under kaloriunderskott. 2g är antagligen fortfarande helt fine, men lite högre är kanske och eventuellt marginellt bättre.\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">\u003Cb>Fett\u003C\u002Fb>: Lägre fett (ca 0.6-1 g\u002Fkg) kan ge mer utrymme för kolhydrater inom ett lägre kaloriintag.\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">\u003Cb>Kolhydrater\u003C\u002Fb>: Justeras ner för att skapa ett kaloriunderskott, men försök behålla så mycket du kan om du tränar.\u003C\u002Fli>\r\n\u003C\u002Ful>\r\n\u003Cp>\u003Cb>Fokus:\u003C\u002Fb> Behåll styrkan och muskelmassan, håll dig mätt och orka träna.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch4>\u003Cb>Vid muskeluppbyggnad\u003C\u002Fb>\u003C\u002Fh4>\r\n\u003Cul>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">\u003Cb>Protein\u003C\u002Fb>: 2 g\u002Fkg räcker mer än väl på ett energiöverskott &#8211; mer är troligen onödigt.\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">\u003Cb>Fett\u003C\u002Fb>: 0.6-1 g\u002Fkg tillräckligt för hormonbalans och fettlösliga vitaminer.\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">\u003Cb>Kolhydrater\u003C\u002Fb>: Öka kolhydraterna så att du hamnar i ett litet kaloriöverskott\u003Cbr \u002F>(+ 100-300 kcal).\u003C\u002Fli>\r\n\u003C\u002Ful>\r\n\u003Cp>\u003Cb>Fokus:\u003C\u002Fb> Ha tillräckligt med energi för att prestera, återhämta dig och bygga mer muskler. Kolhydrater kan hjälpa både muskelvolym och prestation.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch4>\u003Cb>Vid prestationsinriktad träning (t.ex. kondition eller explosiv sport)\u003C\u002Fb>\u003C\u002Fh4>\r\n\u003Cul>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">\u003Cb>Protein\u003C\u002Fb>: 2 g\u002Fkg även här, givet att du inte är på ett stort underskott.\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">\u003Cb>Fett\u003C\u002Fb>: 0.6-1 g\u002Fkg, tillräckligt för hormonbalans och fettlösliga vitaminer.\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">\u003Cb>Kolhydrater\u003C\u002Fb>: Prioritera kolhydrater &#8211; ofta runt 4-7 g\u002Fkg beroende på intensitet och träningsmängd.\u003C\u002Fli>\r\n\u003C\u002Ful>\r\n\u003Cp>&nbsp;\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>\u003Cb>Fokus:\u003C\u002Fb> Maximal energi och återhämtning. Lågkolhydratkost är sällan bra för högpresterande atleter. Likt vid muskeluppbyggnad, för maximal prestation bör du inte ligga på ett underskott av kalorier, utan helst på balans eller ett litet överskott.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>Steg 3: Räkna ut antal gram per makro\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>\u003Cb>Exempel:\u003C\u002Fb>\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cul>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">Vikt: 65 kg\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">Kalorimål: 2100 kcal\u003C\u002Fli>\r\n\u003C\u002Ful>\r\n\u003Cp>\u003Cstrong>\u003Cbr \u002F>Utifrån riktlinjerna:\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cul>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">Protein: 2 g\u002Fkg = 65 x 2 = 130 g → 520 kcal\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">Fett: 1 g\u002Fkg = 65 x 1 = 65 g → 585 kcal\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">Kvar till kolhydrater: 2100 &#8211; (520 + 585) = 995 kcal → 995 ÷ 4 = 250 g kolhydrater\u003C\u002Fli>\r\n\u003C\u002Ful>\r\n\u003Cp>Genom att räkna ut mängden kalorier, protein, kolhydrater och fett du behöver, får du en tydlig struktur. Det ger kontroll &#8211; och gör det lättare att justera utefter om du inte ser de resultat du vill.\u003Cbr \u002F>\u003Cbr \u002F>\u003Cb>OBS! &#8211; \u003C\u002Fb>Jag förstår fullt att detta kan verka som mycket siffror och jobbigt att hålla reda på, I get it. Men det finns goda nyheter. För inte heller detta (likt allt annat) behöver bli perfekt eller exakt. Det är t.o.m. så att de\u003Ci>t i särklass viktigaste\u003C\u002Fi> är att du får någorlunda koll på ditt \u003Ci>kaloriintag\u003C\u002Fi> och hur mycket\u003Ci> protein\u003C\u002Fi> du äter.\u003Cbr \u002F>\u003Cbr \u002F>Och då menar jag just i särklass viktigaste &#8211; hur mycket kolhydrater och fett kommer mycket längre ned på listan av prioritetet. Så &#8211; fokusera på dina kalori- och proteinmål, resten kan komma senare vid behov (eller inte alls).\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>Steg 4: Använd appar eller verktyg för att logga\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>Appar som \u003Cb>MyFitnessPal\u003C\u002Fb> eller \u003Cb>Fatsecret\u003C\u002Fb> hjälper dig hålla koll på ditt intag. Du kan även använda Google Sheets eller Excel för att skapa egna mallar.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>Exempel på en makroberäkning\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>\u003Cb>Exempelperson: \u003C\u002Fb>Anna, 32 år, tränar 3 ggr\u002Fvecka\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cul>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">Vikt: 65 kg\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">Mål: Gå ner i vikt\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">Kaloribehov: 2100 kcal\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">Kalorimål för viktnedgång: 1700 kcal\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">Protein: 2 g\u002Fkg = 130 g (520 kcal)\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">Fett: 1 g\u002Fkg = 65 g (585 kcal)\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">Kolhydrater: 1700 &#8211; (520 + 585) = 595 kcal → 595 ÷ 4 = 150 g\u003C\u002Fli>\r\n\u003C\u002Ful>\r\n\u003Cp>\u003Cbr \u002F>Alltså &#8211; för Anna att gå ned i vikt kan hon prova att äta ca 130g protein, 65g fett och 150g kolhydrater per dag. Detta ger henne ett intag på drygt 1700 kalorier. Vilket givet våra beräkningar borde åstadkomma ett kaloriunderskott på ca 400 kalorier per dag. Igen &#8211; prio på kalorier och protein!\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch2>Vanliga misstag när man räknar makros\u003C\u002Fh2>\r\n\u003Ch3>Att vara för strikt\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>Att väga, mäta och logga varje tugga och riskorn kan bli stressande i längden för en del. Om inte annat är det bara bökigt att göra 365 dagar om året. Använd därav makroräkning som ett verktyg i lådan, inte som en regelbok. Du kan använda verktyget ibland eller under specifika perioder (innan tävling, semester, sommar, photoshoot, etc), utöver det kan du låta den vila i verktygslådan, tills nästa gång.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>Att bara fokusera på siffror, inte livsmedelskvalitet\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>\u003Cb>Exempel:\u003C\u002Fb> 30 g fett från chips vs. 30 g från nötter ger samma energi men olika effekt på hälsa och mättnad.\u003Cbr \u002F>Det är inget fel att få ditt fett eller andra makros från &#8221;mindre nyttiga&#8221; källor ibland, men försök hålla 80-90% till hälsosamma nyttiga källor iallafall.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch2>Avslutande tips för att lyckas med dina makros\u003C\u002Fh2>\r\n\u003Cul>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">Fokusera på helheten: En bra kost håller långsiktigt. Det handlar inte om enskilda dagar hit och dit, det handlar om veckor, månader och år. Perfektionism är fienden.\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">I synergi med ovanstående &#8211; fokusera på att få någorlunda koll på ditt kaloriintag och hur mycket protein du äter. Dessa två är de \u003Ci>i särklass viktigaste\u003C\u002Fi>.\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">Justera ditt intag efter din livsstil och hur kroppen svarar. Det är inte one-size-fits-all, var inte rädd att prova och experimentera med vad som passar dig och din kropp bäst. Ovanstående är riktlinjer. Du kan behöva lite mer, eller lite mindre, än vad någon generisk formel säger.\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">Behöver du inte räkna exakt? Använd &#8221;handmetoden&#8221; eller en modifierad version av tallriksmodellen som en enklare variant. För lite lösare och mer relaxed perioder går det utmärkt att höfta eller använda någon av nedanstående modeller istället. Även dessa fungerar olika bra för olika individer.\u003C\u002Fli>\r\n\u003C\u002Ful>\r\n\u003Cp>&nbsp;\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>\u003Cb>Handmetoden\u003C\u002Fb> innebär att du uppskattar portionsstorlekar med handen. En handflata protein (t.ex. kyckling), en knuten näve kolhydrater (t.ex. ris), en kupad hand grönsaker och en tumme fett (t.ex. olja eller nötter). Det är inte exakt &#8211; men det är enkelt, går snabbt och funkar ofta tillräckligt bra.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>\u003Cb>Modifierad Tallriksmodell är ett annat enkelt sätt att visualisera en balanserad måltid:\u003C\u002Fb>\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cul>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">1\u002F4 av tallriken med kolhydrater (potatis, ris, pasta, etc.)\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">1\u002F4 med protein (kött, fågel, fisk, ägg, tofu, etc.)\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">2\u002F4 med grönsaker (broccoli, spenat, sallad, tomater, gurka, osv osv.)\u003C\u002Fli>\r\n\u003C\u002Ful>\r\n\u003Cp>\u003Cbr \u002F>Dessa kan justeras efter behov &#8211; t.ex. mer kolhydrater vid hård träning, eller mer protein vid viktnedgång. Men mycket grönsaker är alltid en bra grej. Gärna olika färger och sorter för ett bredare näringsintag.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch2>Sammanfattning\u003C\u002Fh2>\r\n\u003Cp>Makronutrienter är de näringsämnen som ger energi och bygger upp kroppen. Genom att räkna makros får du koll på \u003Cstrong data-start=\"312\" data-end=\"358\">hur mycket av varje näringsämne du behöver\u003C\u002Fstrong> för att nå dina mål, oavsett om det handlar om viktnedgång, muskeluppbyggnad eller prestation. Grunden är enkel:\u003C\u002Fp>\r\n\u003Col data-start=\"475\" data-end=\"622\">\r\n\u003Cli data-start=\"475\" data-end=\"508\">Bestäm ditt kaloribehov.\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli data-start=\"509\" data-end=\"572\">Sätt ett protein- och fettintag baserat på kroppsvikt.\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli data-start=\"573\" data-end=\"622\">Fyll resten av kalorierna med kolhydrater.\u003C\u002Fli>\r\n\u003C\u002Fol>\r\n\u003Cp>Det viktigaste är att ha koll på \u003Cstrong data-start=\"672\" data-end=\"691\">totala kalorier\u003C\u002Fstrong> och \u003Cstrong data-start=\"696\" data-end=\"724\">tillräckligt med protein\u003C\u002Fstrong>. Fördelningen mellan kolhydrater och fett kan anpassas efter livsstil och preferenser. Makroräkning är ett verktyg, inte en regelbok. Du kan använda det exakt i vissa perioder eller mer avslappnat med hjälp av enklare modeller som handmetoden eller en modifierad tallriksmodell. Målet är att skapa en struktur som fungerar långsiktigt, ger resultat och är hållbar för just dig.\u003C\u002Fp>\r\n",{"id":304,"author":305,"featuredImage":308,"slug":315,"uri":316,"tags":317,"title":319,"categories":320,"content":323,"contentTypeName":274},"cG9zdDo5MTI3",{"node":306},{"name":307},"test test",{"node":309},{"databaseId":310,"sourceUrl":311,"altText":312,"title":313,"mediaDetails":314,"sizes":66},9134,"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2023\u002F11\u002Fbygga_muskler.jpg?v=s3uyzm","pull up övning","bygga_muskler",{"width":28,"height":29},"vara-basta-tips-for-att-bygga-muskler","\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fvara-basta-tips-for-att-bygga-muskler\u002F",{"nodes":318},[],"Våra 5 bästa tips för att bygga muskler",{"nodes":321},[322],{"count":51,"id":53,"name":54,"slug":55,"uri":294},"\r\n\u003Cp>Vad krävs egentligen för att bygga muskler? På den absoluta toppen av hierarkin har vi progressiv överbelastning och progression. Du behöver kontinuerligt göra små framsteg i din träning för att effektivt bygga muskler. För att uppnå detta behöver du framförallt träna tillräckligt nära till failure. Din \u003Ca href=\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fblogg\u002Fhur-mycket-protein-fett-och-kolhydrater-ar-bast-att-ata\u002F\">\u003Cstrong>kosthållning\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fa> och förmåga att återhämta dig är också avgörande för att du inte ska gå miste om några värdefulla gains.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>I den här artikeln har jag listat mina bästa tips för dig som vill bygga muskler och inte lämna några resultat åt slumpen.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch2>1. Progressiv överbelastning\u003C\u002Fh2>\r\n\u003Cp>Progressiv överbelastning innebär att du kontinuerligt belastar dina muskler tillräckligt över tid, som sedan förhoppningsvis ska synas i en progression. Progressionen brukar synas i att du kan utföra flera reps på en given vikt, eller att du kan lyfta en tyngre vikt på ett bestämt antal reps. Det här är en avgörande princip för att bygga muskler både på kort och lång sikt.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Du kommer givetvis inte alltid kunna öka vikt eller reps när du kliver in i gymmet. Du kan ibland behöva träna med samma antal reps och vikt flera veckor i rad. Poängen är att vi vill se att du utför antingen fler reps, eller utför en högre vikt på ett bestämt antal reps om vi jämför över veckor\u002Fmånader\u002Fkvartal beroende på hur vältränad du är.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Kom ihåg att om du förbättrar ditt utförande och har mer kontroll så är det också en progression. Du kanske utför övningen med en mer korrekt teknik med mindre fusk. På så vis kan du öka belastningen på muskeln du avser att träna. Det blir då en progression även om du utför samma vikt och reps som tidigare.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Är du nybörjare ser du säkert progression varje vecka, medan vältränade personer kan behöva månader innan de ser progression. Men ser du regelbunden progression är du helt rätt ute med din träningsplan och bör fortsätta precis som du gör.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Så kom ihåg att progressiv överbelastning och progression är KING och har högsta prioritet. Det är det mest träffsäkra kvittot du kan ha på att du är på god väg att lägga på dig mer muskelmassa.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Det blir en slags indikator som följer med dig och visar att du belastar musklerna tillräckligt över tid och &#8221;tvingar&#8221; kroppen att ständigt lagra in mer proteiner, som utgör ny muskelmassa, som sen kan skapa mer kraft än du tidigare kunde.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Det är därför inte särskilt intressant om du får pump, tajmar ditt proteinintag, skapar något akut hormonpåslag eller något annat fancy som du hör om på Instagram, om det ändå inte sker progressiv överbelastning och progression i din träning.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Nedan kommer vi gå igenom tips för att öka dina chanser för att skapa god progressiv överbelastning och progression.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>\u003Cstrong>Tips: Se till att utvärdera din träning, skriv ner och se till så att du över tid utför fler repetitioner på en bestämd vikt, eller en tyngre vikt på ett bestämt antal repetitioner.\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>&nbsp;\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch2>2. Träna till\u002Fnära failure\u003C\u002Fh2>\r\n\u003Cp>För ordentliga resultat så behöver din ansträngning i ett givet set vara tillräckligt nära fail. Med fail menar vi att du inte kan utföra en enda repetition till, trots att du tar i allt vad du kan (med god teknik). Din ansträngningsgrad behöver vara på en nivå att du bara har kring 0-5 repetitioner kvar när du är klar med ditt set.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Det här kan med fördel mätas med något vi kallar reps in reserve (RIR). Det är helt enkelt hur många reps du hade kunnat klara av ytterligare om ditt liv hängde på det när du bestämde att du var klar med ditt set.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Om du utför 5 repetitioner, men hade förmåga att utföra 8. Då var din RIR 3. Om du utför 6 reps, med förmåga att utföra 8. Då var din RIR 2, osv. Ett set som tas till absolut fail är då RIR 0.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Vi rekommenderar att hålla majoriteten av ens träning på 0-5 RIR. Genom att träna med den ansträngningsgraden kommer vi att skapa hög andel mekanisk spänning, vilket troligtvis är den mest vetenskapligt belagda variabel vi kan påverka med en direkt effekt på ökad muskeltillväxt.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>De här repsen nära fail, där hastigheten saktas ner (fastän vi tar i allt vad vi kan) har ett tydligt samband med ökad muskeltillväxt. Den här ansträngningen (snarare än mängden träning) är dessutom troligtvis mycket viktigare för att behålla muskelmassan i perioder där vi kanske inte kan träna lika mycket.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Se därför till att checka av din ansträngningsgrad, det vill säga dina reps ifrån fail innan du försöker kränga in mer träningsmängd. Det finns ingen träningsmängd\u002Fvolym i världen som kan lösa ett problem som bottnar i avsaknad av ansträngningsgrad.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>\u003Cstrong>Tips:\u003C\u002Fstrong> Träna 0-5 reps ifrån failure, det vill säga RIR 0-5. Du kan även testa att filma dig själv och granska dig själv för att få en bättre uppfattning om hur nära fail du är. Testa även att gå helt till fail ibland för att få ett facit på din faktiska förmåga.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>&nbsp;\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch2>3. Volym &#8211; Set &amp; reps\u003C\u002Fh2>\r\n\u003Ch3>Hur många set för att bygga muskler?\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>Innan du drar slutsatsen att mer borde vara bättre, och fler set skulle leda till mer hypertrofi, så bör du se över så att din volym (träningsmängd) du redan utför är så effektiv den kan bli. Kom ihåg att all träning kommer alltid medföra ett visst slitage och belasta vår återhämtning.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Dessutom kan mer volym i vissa sammanhang bara förvärra ett problem. Säg att du i dina ryggövningar har ett ineffektivt utförande för din ryggmuskulatur, så att du ovetandes mest tränar dina biceps i tron om att du tränar din rygg.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Om du då är missnöjd med din utveckling för ryggen, och drar den felaktiga slutsatsen att mer volym (fler set) är vad som behövs för din rygg, så kommer det här felaktiga glappet bara att förvärras eftersom att grundproblemet handlar om ditt utförande, och inte din volym.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Men genom att istället bara få till ett mer effektivt utförande för ryggen, så kommer ryggen få mer träningsmängd utan att du höjer volymen, eller hur?\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>\u003Cem>Sidospår: om du vill läsa mer om hur du bygger rygg mer effektivt, läs gärna artik\u003C\u002Fem>\u003Cem>eln \u003Cstrong>\u003Ca href=\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fblogg\u002Flatsdrag-bygger-inte-lats-eller\u002F\">Latsdrag bygger inte lats, eller?\u003C\u002Fa>\u003C\u002Fstrong> Av Andrea Haglund. \u003C\u002Fem>\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Många gånger är vi ganska dåliga på att rannsaka oss själva och faktiskt lägga ner tid och tålamod på att lära oss korrekt teknik för respektive övning. Det är ju inte alltid superkul. Det är många gånger roligare att bara kopiera någon träningsrutin vi ser online, utan större eftertanke.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Ett annat sätt att säkerställa att vår träningsvolym är effektiv för hypertrofi är att se till att ansträngningsgraden tar oss tillräckligt nära fail, det vill säga med en RIR på 0-5 som vi diskuterat.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Ännu en sak att checka av är att vi vilar MINST 2 min mellan set, och gärna 3 min (mer om det längre ner).\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>När du checkat av ditt utförande, din ansträngningsgrad och din setvila. Först då ska vi börja prata om mängden set du bör utföra. Tränar du närmare 0-2 RIR så kan en setvolym på 5-8 set per muskelgrupp och vecka vara tillräckligt. Tränar du kring 2-3 RIR kan 8-12 set räcka, och med RIR 3-4 kan du behöva närmare 10-18 set.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Detta är fingervisningar man kan börja med att utgå ifrån. Din egna optimala mängd och exakta intensitet är något du med tiden får hitta själv. Men kom ihåg att den absolut största effekten uppnår du väldigt fort när du stegrar upp dina set.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Alltså minskas effekten drastiskt av varje ytterligare set du lägger till i ett pass. För att dubbla effekten du får från 3 set räcker det inte att dubbla antalet set, du måste utföra 18 set istället. På så vis ger fler set mindre och mindre effekt, medan den negativa effekten på återhämtningen ökar istället.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>I grafen nedan visar den lodräta axeln den positiva effekten på hypertrofi (muskeltillväxt) och den vågräta linjen visar antalet set vi utför. Här ser vi tydligt hur förhållandet mellan effekten på hypertrofi kan se ut i förhållande till antalet set vi utför. Det är en stor positiv effekt i början på de första set du utför, men som sedan avtar. För att tillslut till och med ge en negativ effekt.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>\u003Cimg decoding=\"async\" src=\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2024\u002F01\u002Fgains-vs-antaletset.jpg\" alt=\"\" width=\"600\" height=\"300\" \u002F>\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Många av de studier som visat på bättre effekt på väldigt höga volymer, närmare 20 set, har många gånger inte tagit hänsyn till ansträngningsgrad och setvila. I studier där folk tränar väldigt nära fail och vilar tillräckligt mellan set kan man se en negativ effekt redan efter 10 set per vecka för vissa individer.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>En väl utförd studie från 1997 visade på lika stora muskelökningar på 3, 6 och 9 set i veckan där deltagarna tränade till fail (0 RIR) och vilade 3 minuter mellan sina set. Även en studie från 2018 såg inte större fördelar av att utföra fler än 9 set biceps under veckan.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>2020 gjordes en studie på träningsvolym där det inte blev större muskelökningar av 18 eller 24 set jämfört med 12 set på en given vecka.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Min viktiga poäng är att träningsvolymen kan, och bör vara lägre än vad många tror, givet att ansträngningsgraden, setvila och utförande är i fas. När du ser folk köra uppemot 20 set och de hävdar att det är optimalt så är det läge att bli skeptisk.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Så ju närmare du tränar fail, desto färre set kommer du behöva och tvärtom. Här får du hitta din egen preferens och sweetspot där du upplever att du gör bäst progression.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Kom ihåg att progressiv överbelastning och progression har högsta prioritet, och ifall det sker, så ska du rida på den vågen och inte pilla för mycket på andra variabler.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Hamna inte i fällan att du behöver mer volym för sakens skull. \u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>&nbsp;\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>Hur många reps för att bygga muskler?\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>I kontrast till vad många trodde förr, och alltför många tror än idag, så kan du bygga precis lika god mängd muskelmassa av allt mellan 5-30 repetitioner. Det lägre spannet kommer att gynna maxstyrka mer, det vill säga din förmågan att lyfta tyngsta möjliga vikt.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Högre reps kommer troligtvis bidra till lite fler positiva anpassningar för uthållighet. Men med allt från 5-30 repetitioner kan du vänta dig lika stora ökningar i muskelmassa, förutsatt att du tar dina set nära\u002Ftill fail.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>&nbsp;\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>Hur stort range of motion?\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>Range of motion beskriver hur långt en rörelse sträcker sig. Tänk dig en knäböj. Du kan böja allt från halvdjupt till &#8221;ass-to-grass&#8221; (hela vägen ner). Detta är helt enkelt två olika &#8221;ranges of motion&#8221;.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Genom att träna musklerna genom en lång range of motion, kan vi garantera att vi skördar fördelarna som finns av att träna i olika muskellängder. Det är väl undersökt att i flera muskelgrupper på underkroppen så sker där en unik hypertrofi hos de som utför hela rörelsen i en övning.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>När studiedeltagare exempelvis knäböjer till 120-140 graders böjning i knät jämfört med 60-90 grader så sker en betydligt större muskeltillväxt i såväl framsida lår, rumpa och adduktorer (musklerna i ljumsken och baksida lår). 120 grader böjning i knät under en knäböj är i det här fallet en parallell knäböj, det vill säga att lårbenen ligger parallellt med golvet.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>&nbsp;\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>Hur ska tempot vara?\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>Det här vill många krångla till, men du behöver inte komplicera tempot på dina reps. När du lyfter i den koncentriska fasen, så vill du lyfta så snabbt och explosivt du kan (utan att offra tekniken förstås). Ett exempel på den koncentriska fasen är när du lyfter vikten uppåt i bicepscurl, då vill du ta i allt vad du kan.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Att sakta ner tempot sker nämligen på bekostnad av en mindre muskelfiberaktivering. En muskelfiberaktivering ska givetvis maximeras för att bygga största möjliga mängd muskler. Därför är idén om &#8221;time under tension&#8221; eller &#8221;konstant spänning&#8221; ganska dum när den många gånger innebär att medvetet sakta ner tempot.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Om vi pratar om excentriska fasen, där vikten går neråt i t ex en bicepscurl. Då ska vi medvetet sakta ner tempot, så att gravitationen inte gör allt jobb åt oss. Här vill vi hamna kring ca 2-4 sekunder, men det är inget du måste räkna. Det beror också på övning, vad som är praktiskt osv. Men att överdriva den här fasen långt förbi 4 sec kan ha onödigt negativa effekter på våran återhämtning.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>\u003Cb>Tips: \u003C\u002Fb>\u003Cb>Du kan träna med allt mellan 5-30 reps. Men lyft så explosivt du kan med så gott som maximal ansträngning i den koncentriska fasen, 2-4 sec i den excentriska och utför hela rörelsen.\u003C\u002Fb>\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>&nbsp;\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch2>4. Vila mellan set\u003C\u002Fh2>\r\n\u003Ch3>Vila minst 2-3 minuter mellan set\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>Det finns några riktigt dumma idéer och myter inom träning, att hålla nere på vilan mellan dina set för ökad hypertrofi är en av dem. Med viss risk för att låta onyanserad när jag skriver så här, så tänker jag säga det ändå. Vila TILLRÄCKLIGT mellan dina set för att prestera ordentligt.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Det innebär att vårt tips till dig blir att vila 2-3 min mellan dina set. Forskningen är väldigt tydlig här.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>I en studie från 2016 jämfördes två grupper som fick utföra samma antal set, men den ena gruppen fick vila 1 minut och den andra gruppen 3 minuter. Gruppen som vilade 3 minuter hade makalösa \u003Cstrong>DUBBELT\u003C\u002Fstrong> så stora muskelökningar som gruppen som vilade 1 minut.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Samma sak har undersökts med 1 minut vs 5 minuter vila, och det var återigen mycket större hypertrofi när studiedeltagare vilade 5 minuter istället för 1.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>\u003Cb>Tips:\u003C\u002Fb>\u003Cb> Se till att vila MINST 2 minuter, och gärna 3 mellan dina set, och ta i när det gäller.\u003C\u002Fb>\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>&nbsp;\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch2>5. Ät tillräckligt mycket kalorier och protein.\u003C\u002Fh2>\r\n\u003Ch3>Kaloriöverskott\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>Trots att det är möjligt att bygga muskler i ett kaloriunderskott (i synnerhet som nybörjare), så finns det goda skäl till att äta i ett kaloriöverskott för att maximera muskeltillväxt. Forskare lägger vanligtvis en rekommendation på ca 300-500 kcal i syfte att maximera muskeltillväxten.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Att sikta på ett mycket högre kaloriöverskott än säg 500 kcal kommer troligtvis istället bara öka på mängden fettmassa, då mängden muskler du kan lägga på dig är så pass begränsad. \u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>\u003Cb>Proteinintag\u003C\u002Fb>\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>Som du säkert vet så är \u003Ca href=\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fblogg\u002Fsa-mycket-protein-behover-du-ata-om-dagen\u002F\">protein\u003C\u002Fa> en väldigt central byggsten när det kommer till öka din muskeltillväxt. Efter effektiv styrketräning så har du en förhöjd muskelproteinsyntes, då väntar kroppen på \u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Förutsatt att du äter kring \u003Ca href=\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fblogg\u002Fallt-du-behover-veta-om-ditt-kaloribehov-den-ultimata-kaloriguiden-2022\u002F\">kaloribalans\u002F ett kaloriöverskott\u003C\u002Fa> så bör du se till att få i dig 1.6-2g protein per kg kroppsvikt. Väger du exempelvis 100kg så sikta på att få i dig 160-200g protein varje dag. \u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Tycker du att det är svårt att komma upp i såna mängder protein per dag så är proteinpulver ett både smidigt och billigt sätt räknat i protein\u002Fkr att hjälpa dig att nå dina proteinbehov.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>TL;DR: Ha koll på din träningsprestation och se till att framsteg sker i repetitioner \u002F vikt. Träna 0-5 reps ifrån fail. Allt mellan 5-30 reps fungerar. Vila 2-3 minuter mellan dina set. Ät 1.6-2g protein\u002Fkg kroppsvikt samt ät åtminstone i kaloribalans \u002F ett överskott.\u003C\u002Fp>\r\n",[]]