[{"data":1,"prerenderedAt":-1},["ShallowReactive",2],{"probeArticleCategory:vad-ar-keto":3,"GetPost:vad-ar-keto":5},{"category":4},null,{"id":6,"databaseId":7,"slug":8,"uri":9,"seo":10,"author":38,"date":46,"title":11,"categories":47,"featuredImage":55,"articleFields":61,"blocks":352},"cG9zdDo1NjYzNA==",56634,"vad-ar-keto","\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fvad-ar-keto\u002F",{"title":11,"metaDesc":12,"metaKeywords":13,"metaRobotsNoindex":14,"metaRobotsNofollow":15,"canonical":13,"focuskw":13,"cornerstone":16,"readingTime":17,"opengraphTitle":11,"opengraphDescription":12,"opengraphType":18,"opengraphUrl":19,"opengraphSiteName":20,"opengraphAuthor":13,"opengraphPublisher":13,"opengraphPublishedTime":21,"opengraphModifiedTime":22,"opengraphImage":23,"twitterTitle":13,"twitterDescription":13,"twitterImage":4,"breadcrumbs":30,"schema":36},"Vad är keto-diet? En detaljerad genomgång av ketos","Keto-dieten har under de senaste åren blivit en het snackis på sociala medier, i hälsogrupper och runt middagsbord världen över. Förespråkarna beskriver - Vad är keto-diet? En detaljerad genomgång av ketos - CERTAN","","noindex","follow",false,21,"article","https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fvad-ar-keto\u002F","CERTAN","2025-11-24T13:55:40+00:00","2026-06-02T15:07:21+00:00",{"sourceUrl":24,"altText":25,"mimeType":26,"mediaDetails":27},"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F11\u002Fketo-livsmedel.jpg?v=t68h6h","Keto","image\u002Fjpeg",{"width":28,"height":29},900,599,[31,34],{"url":32,"text":33},"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fblogg\u002F","Artiklar",{"url":35,"text":11},"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fvad-ar-keto\u002F",{"raw":37},"{\"@context\":\"https:\u002F\u002Fschema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fvad-ar-keto\u002F#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fvad-ar-keto\u002F\"},\"author\":{\"name\":\"admin\",\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002F#\u002Fschema\u002Fperson\u002Fa49551613cf709a0a3811707ebd58100\"},\"headline\":\"Vad \\u00e4r keto-diet? En detaljerad genomg\\u00e5ng av ketos\",\"datePublished\":\"2025-11-24T13:55:40+00:00\",\"dateModified\":\"2026-06-02T15:07:21+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fvad-ar-keto\u002F\"},\"wordCount\":4832,\"commentCount\":0,\"publisher\":{\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002F#organization\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fvad-ar-keto\u002F#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F11\u002Fketo-livsmedel.jpg?v=t68h6h\",\"articleSection\":[\"Kost\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"CommentAction\",\"name\":\"Comment\",\"target\":[\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fvad-ar-keto\u002F#respond\"]}]},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fvad-ar-keto\u002F\",\"url\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fvad-ar-keto\u002F\",\"name\":\"Vad \\u00e4r keto-diet? En detaljerad genomg\\u00e5ng av ketos\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002F#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fvad-ar-keto\u002F#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fvad-ar-keto\u002F#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F11\u002Fketo-livsmedel.jpg?v=t68h6h\",\"datePublished\":\"2025-11-24T13:55:40+00:00\",\"dateModified\":\"2026-06-02T15:07:21+00:00\",\"description\":\"Keto-dieten har under de senaste \\u00e5ren blivit en het snackis p\\u00e5 sociala medier, i h\\u00e4lsogrupper och runt middagsbord v\\u00e4rlden \\u00f6ver. F\\u00f6respr\\u00e5karna beskriver - Vad \\u00e4r keto-diet? En detaljerad genomg\\u00e5ng av ketos - CERTAN\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fvad-ar-keto\u002F#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fvad-ar-keto\u002F\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fvad-ar-keto\u002F#primaryimage\",\"url\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F11\u002Fketo-livsmedel.jpg?v=t68h6h\",\"contentUrl\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F11\u002Fketo-livsmedel.jpg?v=t68h6h\",\"width\":900,\"height\":599,\"caption\":\"Legumes, fruit, and salmon placed on a black cement floor.\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fvad-ar-keto\u002F#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Artiklar\",\"item\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fblogg\u002F\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Vad \\u00e4r keto-diet? En detaljerad genomg\\u00e5ng av ketos\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002F#website\",\"url\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002F\",\"name\":\"%%sitename%%\",\"description\":\"Fueled by Knowledge\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002F#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002F?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002F#organization\",\"name\":\"%%sitename%%\",\"url\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002F\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002F#\u002Fschema\u002Flogo\u002Fimage\u002F\",\"url\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2023\u002F04\u002Flogo.png?v=rt3rya\",\"contentUrl\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2023\u002F04\u002Flogo.png?v=rt3rya\",\"width\":152,\"height\":70,\"caption\":\"%%sitename%%\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002F#\u002Fschema\u002Flogo\u002Fimage\u002F\"}},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002F#\u002Fschema\u002Fperson\u002Fa49551613cf709a0a3811707ebd58100\",\"name\":\"admin\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\u002F\u002Fsecure.gravatar.com\u002Favatar\u002Fb7416074897c015db367ce07b132bf6e22255944088acfab786da020e6e1b1c0?s=96&d=mm&r=g\",\"url\":\"https:\u002F\u002Fsecure.gravatar.com\u002Favatar\u002Fb7416074897c015db367ce07b132bf6e22255944088acfab786da020e6e1b1c0?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\u002F\u002Fsecure.gravatar.com\u002Favatar\u002Fb7416074897c015db367ce07b132bf6e22255944088acfab786da020e6e1b1c0?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"admin\"},\"sameAs\":[\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\"],\"url\":\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.onrender.com\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fauthor\u002Fadmin\u002F\"}]}",{"node":39},{"id":40,"databaseId":41,"name":42,"firstName":43,"lastName":43,"slug":42,"description":4,"authorSettings":44},"dXNlcjox",1,"admin","Admin",{"authorImage":4,"ambassador":4,"details":45},{"label":4,"description":4,"socialLinks":4},"2025-11-24T14:55:40",{"nodes":48},[49],{"count":50,"databaseId":51,"id":52,"name":53,"slug":54},17,111,"dGVybToxMTE=","Kost","kost",{"node":56},{"databaseId":57,"sourceUrl":24,"altText":25,"title":58,"mediaDetails":59,"sizes":60},56640,"Legumes, fruit, and salmon placed on a black cement floor.",{"width":28,"height":29},"(max-width: 500px) 100vw, 500px",{"showRelatedContentDivider":62,"leadText":63,"mediaType":64,"heroImage":4,"heroVideo":4,"heroEmbed":66,"contentSection":67,"relatedPages":278,"relatedProducts":4},true,"Keto-dieten har under de senaste åren blivit en het snackis på sociala medier, i hälsogrupper och runt middagsbord världen över. Förespråkarna beskriver den som en väg till snabb viktminskning, stabilare blodsocker och jämnare energi - nästan som om kroppen får en ”ny superkraft”. Oavsett vad den övertygande influencern säger om sin uppenbarelse (aka viktminskning) efter 2 veckor på dieten - har keto och ketos hängt runt som mer än bara ”buzzwords” senaste seklet. Men vad är keto egentligen, och varför har den -åter- blivit så populär?\r\n\r\nI den här artikeln reder vi ut vad keto innebär, hur det fungerar i kroppen, vad forskningen faktiskt säger - och om det ens är ett relevant verktyg för att förbättra hälsan och tappa fett. Spoiler alert: här gäller det återigen att skilja på vad som är essentiellt och optimalt. Visst kan kroppen överleva på ketoner, en avgörande mekanism som evolutionen skramlat fram för att hålla oss vid liv i perioder av svält, men frågan är om det verkligen är det bästa - eller enda - sättet att uppnå långsiktig, god hälsa?",[65],"image",{"thumbnail":4,"url":4},[68,74,79,160,165,172,177,182,228,233,244,257],{"sectionTitle":69,"content":70},"Vad är keto-dieten?",[71],{"__typename":72,"body":73},"ArticleFieldsContentSectionContentTextLayout","\u003Cp>Från början var keto inte alls tänkt som en trend-diet uppmuntrat av hypade online-profiler för viktminskning och annan magi. Den har faktiskt varit med i spelet mycket längre än de flesta populariserade dieter – då den utvecklades redan på 1920-talet som en medicinsk behandling för epilepsi. Kosthållningen används än idag inom vården för vissa patienter, särskilt barn, i perioder av svåra anfall. Intresset utanför sjukvården fick fart först på 90-talet när den liknande Atkins-dieten slog igenom och utlovade förbättrad hälsa och viktminskning, och senare via sociala medier under namnet ”keto” där den ofta framställs som ”lösningen till det mesta” från många självutnämnda ”hälso-experter”.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Kärnan i keto är att kraftigt minska kolhydraterna och proteinet i kosten på ett sätt som tvingar kroppen in i ett tillstånd som kallas ”ketos”, där man börjar använda ketoner som huvudsaklig energikälla istället för glukos. Varför?\u003C\u002Fp>\n",{"sectionTitle":75,"content":76},"Hur kroppen skapar energi på keto",[77],{"__typename":72,"body":78},"\u003Cp>När kolhydrater inte längre är tillgängliga sker två huvudprocesser:\u003C\u002Fp>\n\u003Col>\n\u003Cli aria-level=\"1\">\u003Cstrong>Glukoneogenes\u003C\u002Fstrong> – kroppen tillverkar glukos från aminosyror (från protein) och glycerol (från fett). Det är kroppens sätt att säkerställa att de celler som kräver glukos fortfarande får energi.\u003C\u002Fli>\n\u003Cli aria-level=\"1\">\u003Cstrong>Ketogenes\u003C\u002Fstrong> – levern bryter ner fettsyror till ketonkroppar. Dessa ketonkroppar kan transporteras i blodet och användas av hjärta, muskler och hjärna som ATP-producerande bränsle när glukos inte är närvarande.\u003C\u002Fli>\n\u003C\u002Fol>\n",{"sectionTitle":80,"content":81},"Var i energicykeln kommer ketonerna in?",[82,84,120,122,158],{"__typename":72,"body":83},"\u003Cp>Kroppen är i konstant tillverkning av energi för att överleva. ATP är kroppens energivaluta: utan tillräckligt ATP kan cellerna inte utföra sina funktioner, och energin till muskler, hjärna och organ sjunker (vilket till slut leder till döden).\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>För kolhydrater ser vägen ut såhär:\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Glukos bryts först ner till pyruvat genom glykolysen i cellens cytoplasma. Pyruvat transporteras sedan in i mitokondrien, där det omvandlas till acetyl-CoA och går in i citronsyracykeln. Under cykeln frigörs elektroner som transporteras via elektrontransportkedjan, vilket skapar en protongradient som driver produktionen av ATP (cellens huvudsakliga energimolekyl).\u003C\u002Fp>\n",{"__typename":85,"type":86,"url":4,"thumbnail":4,"file":88},"ArticleFieldsContentSectionContentMediaLayout",[87],"file",{"node":89},{"id":90,"databaseId":91,"title":92,"mediaItemUrl":93,"altText":13,"mimeType":94,"caption":4,"description":4,"sizes":60,"mediaDetails":95},"cG9zdDo1Njc5OA==",56798,"keto-exempel-1","https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F11\u002Fketo-exempel-1.png?v=t6aeaa","image\u002Fpng",{"width":28,"height":96,"sizes":97},150,[98,102,105,109,113,117],{"height":99,"width":100,"sourceUrl":101},"83","500","https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F11\u002Fketo-exempel-1-500x83.png?v=t6aeaa",{"height":103,"width":103,"sourceUrl":104},"150","https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F11\u002Fketo-exempel-1-150x150.png?v=t6aeaa",{"height":106,"width":107,"sourceUrl":108},"128","768","https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F11\u002Fketo-exempel-1-768x128.png?v=t6aeaa",{"height":110,"width":111,"sourceUrl":112},"50","300","https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F11\u002Fketo-exempel-1-300x50.png?v=t6aeaa",{"height":114,"width":115,"sourceUrl":116},"112","670","https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F11\u002Fketo-exempel-1-670x112.png?v=t6aeaa",{"height":118,"width":118,"sourceUrl":119},"100","https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F11\u002Fketo-exempel-1-100x100.png?v=t6aeaa",{"__typename":72,"body":121},"\u003Cp>\u003Cstrong>När kolhydrater (glukos) inte finns tillgängligt för kroppen gör levern istället såhär:\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Fett bryts ner till fettsyror, som omvandlas till acetyl-CoA i levern. När mängden acetyl-CoA blir hög, och kolhydratnivåerna låga, bildas ketonkroppar (transportform som kan färdas i blodomloppet). Dessa transporteras via blodet till celler som behöver energi, tas upp av mitokondrierna och omvandlas tillbaka till acetyl-CoA. Acetyl-CoA går sedan in i citronsyracykeln, precis som glukos, vilket driver elektrontransportkedjan och ATP-produktionen.\u003C\u002Fp>\n",{"__typename":85,"type":123,"url":4,"thumbnail":4,"file":124},[87],{"node":125},{"id":126,"databaseId":127,"title":128,"mediaItemUrl":129,"altText":13,"mimeType":94,"caption":4,"description":4,"sizes":60,"mediaDetails":130},"cG9zdDo1ODI3OQ==",58279,"Certan-Elektrontransportkedjan","https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F11\u002FCertan-Elektrontransportkedjan-scaled.png?v=t75od6",{"width":131,"height":132,"sizes":133},2560,427,[134,136,140,142,144,148,152,154,156],{"height":99,"width":100,"sourceUrl":135},"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F11\u002FCertan-Elektrontransportkedjan-500x83.png?v=t75od6",{"height":137,"width":138,"sourceUrl":139},"240","1440","https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F11\u002FCertan-Elektrontransportkedjan-1440x240.png?v=t75od6",{"height":103,"width":103,"sourceUrl":141},"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F11\u002FCertan-Elektrontransportkedjan-150x150.png?v=t75od6",{"height":106,"width":107,"sourceUrl":143},"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F11\u002FCertan-Elektrontransportkedjan-768x128.png?v=t75od6",{"height":145,"width":146,"sourceUrl":147},"256","1536","https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F11\u002FCertan-Elektrontransportkedjan-1536x256.png?v=t75od6",{"height":149,"width":150,"sourceUrl":151},"341","2048","https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F11\u002FCertan-Elektrontransportkedjan-2048x341.png?v=t75od6",{"height":110,"width":111,"sourceUrl":153},"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F11\u002FCertan-Elektrontransportkedjan-300x50.png?v=t75od6",{"height":114,"width":115,"sourceUrl":155},"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F11\u002FCertan-Elektrontransportkedjan-670x112.png?v=t75od6",{"height":118,"width":118,"sourceUrl":157},"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F11\u002FCertan-Elektrontransportkedjan-100x100.png?v=t75od6",{"__typename":72,"body":159},"\u003Cp>\u003Cstrong>TLDR:\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Ketonkroppar fungerar som en reservtank med energi som kroppen kan ta av när kolhydraterna inte räcker till. När man äter väldigt lite kolhydrater och protein ställer kroppen om sig: levern börjar omvandla fett till ketonkroppar (OBS, detta betyder inte att du kommer tappa fett), som sedan kan transporteras ut i blodet och användas som bränsle av hjärnan, hjärtat och musklerna.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Inne i cellerna tas ketonerna upp av mitokondrierna, cellens kraftverk, där de omvandlas till ATP – energivalutan som driver allt från muskelkontraktion till hjärnaktivitet. Det är som en alternativ väg till samma slutmål som glukos, men istället för att gå via kolhydrater\u002F socker använder kroppen fett som startmaterial.\u003C\u002Fp>\n",{"sectionTitle":161,"content":162},"Ketos i praktiken",[163],{"__typename":72,"body":164},"\u003Cp>Att nå ketos tar normalt 2-7 dagar med strikt kolhydratrestriktion, snabbare om man kombinerar det med fasta eller fysisk aktivitet. Initialt kan kroppen kännas trött, huvudet tungt, ökad hunger och humöret labilt – symtom som kombinerat ofta kallas för ”keto flu”. Men när kroppen väl adapterat blir energin stabilare, hungersignalerna åter mer kontrollerade och vissa upplever ökad mental klarhet.\u003C\u002Fp>\n",{"sectionTitle":166,"content":167},"Varför keto inte bara är en viktminskningsdiet",[168,170],{"__typename":72,"body":169},"\u003Cp>Trots att 2025-års influencervärld ofta framställer keto som “magiskt fettförbrännande”, är mekanismen densamma som på 1920-talet: kroppen tvingas byta bränsle. Effekten på kroppsvikt handlar som alltid om kalorirestriktion. För keto handlar det bl.a om:\u003C\u002Fp>\n\u003Cul>\n\u003Cli>ökat fettintag som mättar och (kan) minska aptit\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>minskar kraftiga blodsockerfluktuationer (om du är van vid småätande och mycket tillsatt socker\u002F snabba kolhydrater)\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>ger mindre utrymme att äta skräpmat med strikt makronutrient-fördelning\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>tydliga regler för vad som inkluderas och utesluts\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>en ökad följsamhet till dieten med en mental satsning (”idag börjar dieten!” – tänket)\u003C\u002Fli>\n\u003C\u002Ful>\n\u003Cp>Alltså INTE att fett “bränns snabbare” i sig. Fettet som bränns är primärt dietärt fett, man bränner enbart lagrat fett av att vara i ett kaloriunderskott. Läs denna mening igen, eller fortsätt för fördjupning:\u003C\u002Fp>\n",{"__typename":72,"body":171},"\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-heading fl-node-4u1rlvq0ei6s\" data-node=\"4u1rlvq0ei6s\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Ch3 class=\"fl-heading\">\u003Cspan class=\"fl-heading-text\">Första delen\u003C\u002Fspan>\u003C\u002Fh3>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-rich-text fl-node-sqruapfl9g6j\" data-node=\"sqruapfl9g6j\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Cdiv class=\"fl-rich-text\">\n\u003Cp>När du äter mycket fett (som vid keto) och kroppen är i energibalans eller överskott, kommer den i första hand att använda fettet du äter (dietärt fett) som bränsle. Kroppen prioriterar att förbränna det som finns i omlopp innan den börjar ta från sina egna reserver.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-heading fl-node-f957cl6mp8ik\" data-node=\"f957cl6mp8ik\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Ch3 class=\"fl-heading\">\u003Cspan class=\"fl-heading-text\">Andra delen:\u003C\u002Fspan>\u003C\u002Fh3>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-rich-text fl-node-bosrqidz754k\" data-node=\"bosrqidz754k\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Cdiv class=\"fl-rich-text\">\n\u003Cp>För att bränna lagrat kroppsfett krävs ett kaloriunderskott – alltså att du gör av med mer energi än du får i dig. Då måste kroppen frigöra fettsyror från fettvävnaden (via lipolys) för att täcka energibehovet.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Kort sagt:\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\n\u003Cul>\n\u003Cli aria-level=\"1\">Keto ändrar bränslekällan (mer fett, mindre kolhydrater)\u003C\u002Fli>\n\u003Cli aria-level=\"1\">Men det är energiunderskottet, inte ketosen i sig, som avgör om du tappar kroppsfett\u003C\u002Fli>\n\u003C\u002Ful>\n\u003Cp>Många missförstår detta och tror att “fettförbränning” i keto automatiskt betyder “fettminskning” – men det handlar bara om vilken energikälla kroppen använder, inte om du ligger i minus eller plus på energikontot.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n",{"sectionTitle":173,"content":174},"Hur mycket kolhydrater kan man äta?",[175],{"__typename":72,"body":176},"\u003Cul>\n\u003Cli aria-level=\"1\">För de flesta människor bryts ketos när kolhydratintaget överstiger 50-60g\u002F dag (nettokolhydrater, alltså kolhydrater minus fibrer).\u003C\u002Fli>\n\u003Cli aria-level=\"1\">För vissa mycket insulin­känsliga individer kan ketos bibehållas upp till 70-80g, särskilt om de tränar mycket.\u003C\u002Fli>\n\u003Cli aria-level=\"1\">För andra, särskilt stillasittande eller insulinresistenta personer, kan redan >30g kolhydrater räcka för att sänka ketonnivåerna märkbart.\u003C\u002Fli>\n\u003C\u002Ful>\n",{"sectionTitle":178,"content":179},"Kan man äta för mycket protein på keto?",[180],{"__typename":72,"body":181},"\u003Cp>Ja, protein är viktigt för mättnad. Ja, protein är viktigt för muskler och återhämtning. Och ja, protein ska ingå i en ketogen kosthållning. Samtidigt kan det vara bra att nämna att ett mycket högt proteinintag hos vissa individer påverka graden av ketos. Det beror dels på att kroppen kan använda vissa proteiner (glukogena aminosyror) i glukoneogenes, där glukos bildas från protein vid behov. Men även av sådant som att protein påverkar hormonbalans, bland annat insulin och glukagon, som i sin tur är delaktiga i reglering av fettoxidation och ketonproduktion.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>För nyans handlar effekten inte om att protein “blir socker” i någon enkel och direkt kedja, eftersom att glukoneogenes i huvudsak är en behovsstyrd process som sker kontinuerligt i kroppen även under ketos. Så även om och när vissa aminosyror blir till glukos och kan användas som energi vid behov, så innebär det inte att det direkt “bryter” ketos. Hur proteinintaget påverkar ketos varierar mellan individer och beror också på helheten i kosten. Framförallt verkar proportionen mellan fett, protein och kolhydrater spela roll – där ett väldigt högt proteinintag riskerar att konkurrera ut det dietära fettet, vilket i sin tur kan göra det svårare att upprätthålla ketos hos vissa personer.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Kort sagt:\u003C\u002Fstrong> på keto vill du att fett ska vara huvudrollen, protein birollen – och kolhydrater statister som knappt är med i eftertexterna.\u003C\u002Fp>\n",{"sectionTitle":183,"content":184},"Vad får man då äta på keto?",[185,187,189],{"__typename":72,"body":186},"\u003Cp>Keto handlar om att ändra kroppens primära energikälla: mycket fett, måttligt protein och minimalt med kolhydrater. Tänk på det som att ge kroppen bränsle som håller blodsockret lågt och ketonkropparna aktiva.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Keto-vänliga livsmedel inkluderar:\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\n\u003Cul>\n\u003Cli aria-level=\"1\">\u003Cstrong>Fettkällor:\u003C\u002Fstrong> Smör, olivolja, kokosolja, avokado och fet fisk som lax eller makrill. Fett utgör huvuddelen av energiintaget. Kroppen kommer använda både dietärt fett och lagrat kroppsfett till ”fettförbränningen” – hur mycket av varje källa är beroende på energibalansen.\u003C\u002Fli>\n\u003Cli aria-level=\"1\">\u003Cstrong>Protein:\u003C\u002Fstrong> Ägg, kött, kyckling, fisk och skaldjur. Måttlig mängd protein ger byggstenar och kan omvandlas till glukos via glukoneogenes vid behov, men överdrivet protein kan minska ketos.\u003C\u002Fli>\n\u003Cli aria-level=\"1\">\u003Cstrong>Grönsaker med lågt kolhydratinnehåll:\u003C\u002Fstrong> Spenat, broccoli, zucchini, blomkål, paprika. De bidrar med fibrer, vitaminer och mineraler utan att påverka ketos negativt (så länge mängden kolhydrater totalt sett inte blir för mycket för att bryta ketosen).\u003C\u002Fli>\n\u003Cli aria-level=\"1\">\u003Cstrong>Mejeriprodukter:\u003C\u002Fstrong> Ost och grädde kan vara bra fettkällor, men välj osötat och fullfett (annars är risken för för högt proteinintag och störd ketos större).\u003C\u002Fli>\n\u003Cli aria-level=\"1\">\u003Cstrong>Nötter och frön:\u003C\u002Fstrong> Mandlar, valnötter, chiafrön och linfrön i måttliga mängder. Bra fett och fibrer utan mycket kolhydrater.\u003C\u002Fli>\n\u003C\u002Ful>\n\u003Cp>Som du kanske redan ser och förstår, kan problem snabbt uppstå när en kosthållning främst baseras på animaliska fettkällor och mejeriprodukter, som lätt kan leda till ett högt intag av mättat fett. Samtidigt som viktiga fiber och fullkorn i princip uteblir helt! Dessutom med protein så lågt att det inte ”stör” ketos – vilket kan vara rent ohälsosamt och onödigt ur andra, större perspektiv.\u003C\u002Fp>\n",{"__typename":72,"body":188},"\u003Cp>\u003Cstrong>Proportioner:\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\n\u003Cul>\n\u003Cli aria-level=\"1\">70–75 % fett\u003C\u002Fli>\n\u003Cli aria-level=\"1\">20–25 % protein\u003C\u002Fli>\n\u003Cli aria-level=\"1\">5–10 % kolhydrater\u003C\u002Fli>\n\u003C\u002Ful>\n\u003Cp>Fokus ligger på att hålla kolhydraterna låga för att ketonkropparna ska bildas, samtidigt som proteinintaget inte blir så högt att kroppen omvandlar det till glukos i större omfattning.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Kort sagt:\u003C\u002Fstrong> fyll tallriken med fett som primär energikälla, tänk på protein som byggstenar och håll kolhydraterna låga nog för att kroppen ska förbli i ketos. Grönsakerna är fortfarande viktiga för mikronäringsämnen och fibrer.\u003C\u002Fp>\n",{"__typename":85,"type":190,"url":4,"thumbnail":4,"file":191},[87],{"node":192},{"id":193,"databaseId":194,"title":195,"mediaItemUrl":196,"altText":197,"mimeType":94,"caption":4,"description":4,"sizes":198,"mediaDetails":199},"cG9zdDo1NzEwNg==",57106,"piechart-keto","https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F11\u002Fpiechart-keto-scaled.png?v=t6dypa","Graf över makrofördelning vid keto-diet","(max-width: 338px) 100vw, 338px",{"width":200,"height":131,"sizes":201},1731,[202,205,209,211,214,217,220,223,226],{"height":100,"width":203,"sourceUrl":204},"338","https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F11\u002Fpiechart-keto-338x500.png?v=t6dypa",{"height":206,"width":207,"sourceUrl":208},"1024","692","https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F11\u002Fpiechart-keto-692x1024.png?v=t6dypa",{"height":103,"width":103,"sourceUrl":210},"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F11\u002Fpiechart-keto-150x150.png?v=t6dypa",{"height":212,"width":107,"sourceUrl":213},"1136","https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F11\u002Fpiechart-keto-768x1136.png?v=t6dypa",{"height":146,"width":215,"sourceUrl":216},"1039","https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F11\u002Fpiechart-keto-1039x1536.png?v=t6dypa",{"height":150,"width":218,"sourceUrl":219},"1385","https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F11\u002Fpiechart-keto-1385x2048.png?v=t6dypa",{"height":221,"width":111,"sourceUrl":222},"444","https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F11\u002Fpiechart-keto-300x444.png?v=t6dypa",{"height":224,"width":115,"sourceUrl":225},"991","https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F11\u002Fpiechart-keto-670x991.png?v=t6dypa",{"height":118,"width":118,"sourceUrl":227},"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F11\u002Fpiechart-keto-100x100.png?v=t6dypa",{"sectionTitle":229,"content":230},"Vad äter man inte på keto-diet?",[231],{"__typename":72,"body":232},"\u003Cp>När du följer keto handlar det som med alla andra ”FAD-diets” mycket om vad du inte stoppar i dig. Listan kan göras lång och sätter keto i en av de mest restriktiva kategorierna möjliga inom diet-världen.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Här är en tydlig lista:\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Livsmedel med högt kolhydratinnehåll:\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\n\u003Cul>\n\u003Cli aria-level=\"1\">Bröd, pasta, ris, potatis och andra stärkelserika livsmedel.\u003C\u002Fli>\n\u003Cli aria-level=\"1\">Socker, godis, kakor, läsk och andra söta produkter.\u003C\u002Fli>\n\u003Cli aria-level=\"1\">Större mängder frukt (förutom små portioner av bär som hallon, blåbär eller jordgubbar om det räknas in i dagliga totalen).\u003C\u002Fli>\n\u003C\u002Ful>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Halvfabrikat och “dolda kolhydrater”:\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\n\u003Cul>\n\u003Cli aria-level=\"1\">Såser, färdigrätter och salladsdressingar kan innehålla socker och stärkelse utan att man märker det.\u003C\u002Fli>\n\u003Cli aria-level=\"1\">Energi- eller proteinbars som marknadsförs som “low carb” kan fortfarande ha nog med kolhydrater för att bryta ketos.\u003C\u002Fli>\n\u003C\u002Ful>\n\u003Cp>Så som du märker får keto-dietiens strikta regler en att utesluta sådana livsmedel som ändå rekommenderas för majoriteten att begränsas för en hälsosam, balanserad kosthållning (aka godis, chips och annan skräpmat som ofta leder till överkonsumtion och ofrivillig viktuppgång).\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Att däremot under samma andetag och regelbok utesluta nyckelhålsmärkt bröd, vanlig pasta till en fiber- och proteinrik måltid eller kokt potatis och frukt för att det inte passar ”keto-reglerna” är kort sammanfattat: idioti.\u003C\u002Fp>\n",{"sectionTitle":234,"content":235},"Effekter av keto",[236,238,240,242],{"__typename":72,"body":237},"\u003Cp>Studier visar att keto kan ge snabbare viktnedgång initialt, särskilt för personer med övervikt eller fetma. Men här är twisten: det är inte magiskt fett som “smälter bort” för att du äter bacon och smör – kroppen bränner de kalorier du äter. Fettet från kosten används först som energi, och fettreserverna släpps när totala energiintaget är lägre än behovet. De studierna som visar viktnedgång och därigenom förbättring av hälsomarkörer innebär alltså även att deltagarna varit i ett kaloriunderskott.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Dessutom beror initial viktminskning till stor del på att man utesluter kolhydrater, som binder vätska i kroppen. Men att ”bara gå ner i vikt” är sällan målet vi vill uppnå för bättre hälsa – då kan man lika gärna amputera ett ben. Viktminskningen vi vill åt är från fettmassa, primärt överinlagring av viceralt fett (bukfett). Visst, keto kan fungera som ett verktyg för att uppnå kaloriunderskott och aptitkontroll, men det är inte en automatisk ”fettbrännare” bara för att du äter mer fett.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Vidare:\u003C\u002Fstrong> Om man alltså inte kontrollerar kaloriintaget kan en så pass energität diet som keto ge motsatt effekt – \u003Cb>viktuppgång\u003C\u002Fb>. Fett innehåller mer än dubbelt så mycket energi som kolhydrater\u002F proteiner (9 kcal\u002F g mot 4 kcal\u002F g respektive), vilket gör det lätt att överskatta portionsstorlekar OCH underskatta energiintaget. Genom att öka intaget av energirika livsmedel som nötter, ost, kött, chark och oljor kan detta leda till att man ligger på överskott trots “perfekt keto”. Viktuppgång är alltså fullt möjlig även i ketos om energiintaget överstiger behovet.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cem>En kosthållning som konsekvent får dig att överäta kalorier och således ger dig en ohälsosam viktuppgång\u002F viktstabilitet på en ohälsosam vikt är INTE är hälsosam diet. Oavsett hur näringsrik den är. Läs det igen!\u003C\u002Fem>\u003C\u002Fp>\n",{"__typename":72,"body":239},"\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-heading fl-node-tzh1fbc04wkj\" data-node=\"tzh1fbc04wkj\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Ch3 class=\"fl-heading\">\u003Cspan class=\"fl-heading-text\">Blodsockerkontroll\u003C\u002Fspan>\u003C\u002Fh3>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-rich-text fl-node-52n3amhe9tr6\" data-node=\"52n3amhe9tr6\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Cdiv class=\"fl-rich-text\">\n\u003Cp>För personer med diabetes mellitus typ 2 (DM2) kan keto ge stabilare blodsockernivåer och minska behovet av insulin under kortare perioder. Forskning visar att en lågkolhydratdiet ofta ger bättre glykemisk kontroll än strikt lågfettdiet – men effekten beror mycket på individen och långsiktiga konsekvenser behöver fortfarande studeras.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Men frågan är, \u003C\u002Fstrong>\u003Cstrong>behöver alla förbättra sitt blodsocker?\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>För friska individer med normal insulinkänslighet reglerar kroppen redan blodsockret effektivt, även med ett högre kolhydratintag. Att då jaga “perfekt platt blodsockerkurva” blir mest en livsstilstrend utan dokumenterade hälsovinster. För lågt kolhydratintag hos fysiskt aktiva personer kan dessutom försämra återhämtning, hormonbalans och träningsprestation, eftersom glykogenlagren blir för små.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Även individer med DM2 rekommenderas att fortsätta äta kolhydrater – och att som alla andra – prioritera komplexa (fiber- och fullkornsrika) kolhydrater. Spoiler: det finns egentligen ingenting som heter “diabeteskost”, utan mat som rekommenderas är helt vanlig hederlig hälsosam mat i lagom portioner. Det finns många andra \u003Ci>bättre\u003C\u002Fi> sätt än keto att uppnå välreglerat blodsocker.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n",{"__typename":72,"body":241},"\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-heading fl-node-g36dthomwbxc\" data-node=\"g36dthomwbxc\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Ch3 class=\"fl-heading\">\u003Cspan class=\"fl-heading-text\">Mental energi & fokus\u003C\u002Fspan>\u003C\u002Fh3>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-rich-text fl-node-2wdziaoxpqyu\" data-node=\"2wdziaoxpqyu\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Cdiv class=\"fl-rich-text\">\n\u003Cp>Ketonkroppar är hjärnans alternativbränsle när glukos är begränsat. Vissa personer rapporterar förbättrad koncentration och mental klarhet, särskilt efter anpassningsfasen ”keto flu”. Men var beredd på att hjärnan först måste vänja sig – de första dagarna kan ge trötthet och huvudvärk. Så frågan är om det är en ökad mental klarhet (jämfört med utgångsläget) eller om det är känslan av att symtom släpper efter övergångsperioden…\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Dessutom:\u003C\u002Fstrong> mental energi påverkas inte bara av ketoner, utan av ett tillräckligt energiintag, näringsstatus och sömn – oavsett kosthållning. Många känner sig klarare i huvudet av keto för att de äter mer regelbundet, mindre socker och färre ”ultraprocessade livsmedel” (aka skräpmat – inte bröd). Alltså inte för att kolhydrater i sig gör dig “dimmig”.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Vid längre energibrist eller för låg kolhydratnivå kan vissa snarare uppleva sämre förmåga att prestera, koncentrationssvårigheter, humörsvängningar och sämre stresstålighet.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n",{"__typename":72,"body":243},"\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-heading fl-node-viqgmkcf5ahe\" data-node=\"viqgmkcf5ahe\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Ch3 class=\"fl-heading\">\u003Cspan class=\"fl-heading-text\">Korta, preliminära effekter på vissa hälsomarkörer\u003C\u002Fspan>\u003C\u002Fh3>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-rich-text fl-node-5qwkuhac94zy\" data-node=\"5qwkuhac94zy\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Cdiv class=\"fl-rich-text\">\n\u003Cp>Studier visar att keto kan sänka triglycerider och öka HDL (“det goda kolesterolet”), men effekterna på LDL (”det onda kolesterolet”) varierar. Det är därför viktigt att följa blodvärden om man provar keto under längre tid. Det är även viktigt vilka fettkällor du prioriterar, gärna de som har lägre andel mättat fett och högre andel enkel- och fleromättat fett.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Å andra sidan kan ett högt och långvarigt fettintag, särskilt från mättade källor, öka risken för hyperlipidemi (förhöjda blodfetter) hos vissa individer. Det finns även studier som visar att vissa får kraftigt förhöjt LDL på keto, så kallade “hyper responders”.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Hos dessa kan långsiktig exponering för höga LDL-nivåer öka risken för ateroskleros och hjärt-kärlsjukdomar. Keto är alltså inte riskfritt – särskilt inte för personer med genetisk benägenhet för höga blodfetter, familjär hyperkolesterolemi eller andra hjärt-kärlrelaterade riskfaktorer.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp> \u003C\u002Fp>\n\u003Chr \u002F>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp> \u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Moral of the story:\u003C\u002Fstrong> Keto kan ge fördelar, men effekterna varierar beroende på person (det finns anekdoter för bägge läger), längd på dieten och hur strikt den följs. Det är inte en universallösning – det är ett verktyg, inte en metod.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Metoden för viktminskning kommer alltid att vara ett kaloriunderskott. Vilket verktyg som sedan passar dig bäst är upp till dig.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n",{"sectionTitle":245,"content":246},"Blodsocker vs blodlipider - ondskan vs oskyldigheten själv?",[247,249,251,253,255],{"__typename":72,"body":248},"\u003Cp>Blodsocker vs. Blodlipider? Varför har blodsockret blivit så trendigt att kontrollera? När höga blodfetter också medför ohälsa?\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Hot take:\u003C\u002Fstrong> blodsockermätning är den nya selfien. Det går snabbt, det syns direkt och det ger en känsla av kontroll – perfekt för sociala medier. En liten sensor på armen, en app med med en snygg kurva, och voilà: du är din egen biohacker.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Men här kommer plot-twisten:\u003C\u002Fstrong> det är inte alltid eller enbart blodsockret som avgör din framtida hälsa, utan det du inte ser i appen – dina blodfetter spelar också en stor roll. Medan blodsockret studsar upp och ner efter varje måltid (som det bör), jobbar blodfetterna i det tysta. Förhöjt LDL-kolesterol skickar dig inga pushnotiser, men kan långsamt bygga plack i kärlen och öka risken för hjärt-kärlsjukdomar över tid.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Så varför demoniserar vi kolhydrater och blodsockersvängningar, men inte ett högt fettintag och förhöjda blodfetter? Kanske för att sockret är den drama queen vi ser direkt, medan fettet är den diskreta typen som smyger i bakgrunden och ställer till problem när ingen tittar? Om vi pratar hälsa är båda viktiga att hålla koll på – och om man behöver – förbättra.\u003C\u002Fp>\n",{"__typename":72,"body":250},"\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-heading fl-node-qvr3kt6oaxem\" data-node=\"qvr3kt6oaxem\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Ch3 class=\"fl-heading\">\u003Cspan class=\"fl-heading-text\">Global hälsopåverkan – vad GBD säger och vad det betyder för dig som överväger keto\u003C\u002Fspan>\u003C\u002Fh3>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-rich-text fl-node-y46i2k7ljguv\" data-node=\"y46i2k7ljguv\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Cdiv class=\"fl-rich-text\">\n\u003Cp>Studien Global Burden of Disease (GBD) är ett omfattande forskningsprogram som uppskattar hur mycket sjukdom och förtida död som kan kopplas till olika riskfaktorer – däribland kostvanor.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Metoden går kortfattat till så här: forskarna samlar in data om hur mycket olika livsmedel eller näringsämnen människor får i sig, kopplar det till sjukdomsrisker (t.ex. hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes eller vissa cancerformer) och modellerar hur mycket sjukdom som skulle kunna undvikas om alla åt “optimal kost”.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Några tydliga fynd:\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\n\u003Cul>\n\u003Cli aria-level=\"1\">Lågt intag av frukt och grönsaker, fullkorn och fibrer är starkt kopplat till ökad sjukdomsbörda globalt.\u003C\u002Fli>\n\u003Cli aria-level=\"1\">Högt intag av rött kött, processat kött och salt är starkt kartlagt som riskfaktorer.\u003C\u002Fli>\n\u003Cli aria-level=\"1\">Enligt GBD bedömdes redan år 2021 att cirka 10% av alla dödsfall globalt kunde knytas till en “dålig diet” – det vill säga en kombination av för lågt intag av skyddande livsmedel och för högt intag av risklivsmedel.\u003C\u002Fli>\n\u003C\u002Ful>\n\u003Cp> \u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-heading fl-node-lvga2jc4b678\" data-node=\"lvga2jc4b678\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Ch4 class=\"fl-heading\">\u003Cspan class=\"fl-heading-text\">Vad innebär detta för keto-dietens potentiella användare?\u003C\u002Fspan>\u003C\u002Fh4>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-rich-text fl-node-8f9x3ab62jrd\" data-node=\"8f9x3ab62jrd\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Cdiv class=\"fl-rich-text\">\n\u003Cp>När du väljer att följa keto – dvs. kraftigt minska kolhydrater och i stor utsträckning äta fettrika animaliska produkter – blir två saker särskilt viktiga ur GBD-perspektiv:\u003C\u002Fp>\n\u003Cul>\n\u003Cli aria-level=\"1\">Eftersom GBD pekar ut brist på växtbaserade livsmedel (som grönsaker, frukt, fullkorn) som en stor global risk, innebär det att en diet som utesluter eller kraftigt begränsar dessa riskerar att hamna i konflikt med vad forskningen visar om optimal kosthållning.\u003C\u002Fli>\n\u003Cli aria-level=\"1\">Samtidigt: om din keto-variant innebär högt intag av t.ex. processat kött, mycket mättat fett eller lågt intag av fullkorn och fibrer, så kan vissa av de riskfaktorer som GBD lyfter (som högt rött kött-intag och lågt fibertuggintag) vara relevanta för dig.\u003C\u002Fli>\n\u003C\u002Ful>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n",{"__typename":72,"body":252},"\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-rich-text fl-node-8f9x3ab62jrd\" data-node=\"8f9x3ab62jrd\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Cdiv class=\"fl-rich-text\">\n\u003Cp>Senaste publicerade analyser från Global Burden of Disease (GBD) Study­‐projektet (2025). \u003Cstrong>OBS:\u003C\u002Fstrong> Data är ännu preliminära och modellerade från 2021 – men publicerades under 2025.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp> \u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-heading fl-node-rj6s98a54c3d\" data-node=\"rj6s98a54c3d\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Ch4 class=\"fl-heading\">\u003Cspan class=\"fl-heading-text\">Topp 5 kostrelaterade riskfaktorer globalt (GBD 2025-data)\u003C\u002Fspan>\u003C\u002Fh4>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-rich-text fl-node-4fyk1p6tuz8g\" data-node=\"4fyk1p6tuz8g\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Cdiv class=\"fl-rich-text\">\n\u003Col>\n\u003Cli aria-level=\"1\">Lågt intag av fullkorn – En av de starkaste individuella riskfaktorerna för kroniska sjukdomar.\u003C\u002Fli>\n\u003Cli aria-level=\"1\">Högt intag av rött kött – Framför allt i höginkomstländer kopplat till cancer och hjärt-kärlsjukdom.\u003C\u002Fli>\n\u003Cli aria-level=\"1\">Lågt intag av frukt – Otillräcklig fruktkonsumtion kopplas till ökad sjukdomsbörda globalt.\u003C\u002Fli>\n\u003Cli aria-level=\"1\">Lågt intag av grönsaker \u002F baljväxter \u002F fibrer – Fiberbrist och få växtbaserade livsmedel är fortsatt högt på listan.\u003C\u002Fli>\n\u003Cli aria-level=\"1\">Högt natriumintag (salt) – Även stora mängder salt är en framträdande kostrisk i modellen.\u003C\u002Fli>\n\u003C\u002Fol>\n\u003Cp>\u003Cstrong>I klartext\u003C\u002Fstrong>: att testa keto innebär inte bara att du “byter bränsle” för kroppen – du förändrar även din exponering för vissa globalt identifierade riskfaktorer. Därför är det viktigt att vara medveten om att en ketogen kost sällan går i linje med våra kost- och hälsorekommendationer. Även de som GBD bygger på och presenterar. Du kanske snarare behöver jobba mer med de delar som är identifierade som riskfaktorer (t.ex. lågt grönsaks‐ fiber- och fullkornsintag och dålig kvalitet på animaliska livsmedel) snarare än att hoppa på en ny diet.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp> \u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n",{"__typename":72,"body":254},"\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-heading fl-node-qm9etgfob735\" data-node=\"qm9etgfob735\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Ch3 class=\"fl-heading\">\u003Cspan class=\"fl-heading-text\">Ketos i vården – samma sak, men under annat namn?\u003C\u002Fspan>\u003C\u002Fh3>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-rich-text fl-node-9wj80yuipeho\" data-node=\"9wj80yuipeho\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Cdiv class=\"fl-rich-text\">\n\u003Cp>Ironiskt nog används ketos inom vården – men inte under namnet ”keto-dieten”. Som tidigare nämnt: för patienter med svår epilepsi, särskilt barn, har den klassiska ketogena dieten varit en etablerad behandlingsform i decennier. Men ketos uppstår också i andra vårdrekommenderade metoder, till exempel \u003Cem>Very Low Energy Diets\u003C\u002Fem> (VLED) och \u003Cem>Low Energy Diets\u003C\u002Fem> (LED), som ofta ges till personer med övervikt eller fetma.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Dessa dieter innebär ett kraftigt minskat energiintag, ofta mellan 450-800 kcal\u002F dag för VLED, och 800-1200 kcal\u002F dag för LED. Det låga kaloriintaget, i kombination med en begränsad mängd kolhydrater, gör att kroppen snabbt tömmer sina glykogenlager och går in i ett ketogent tillstånd. Detta för att ge patienter ett adekvat intag av essentiella näringsämnen utan extra kalorier.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Kort sagt:\u003C\u002Fstrong> även i vården används ketos som ett verktyg för att driva energibalansen mot viktminskning.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp> \u003C\u002Fp>\n\u003Ch4>\u003Cstrong>Vad är då skillnaden? – Syftet och kontexten! \u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fh4>\n\u003Cp>VLED och LED används ALLTID under medicinsk uppföljning, med noggrant beräknat näringsinnehåll för att förhindra brister på protein, vitaminer, mineraler och elektrolyter. De ges under en begränsad tidsperiod (vanligtvis 8-12 veckor) och följs av en gradvis återintroduktion av vanliga livsmedel, i syfte att skapa hållbara matvanor.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Kontraindikationer för VLED inkluderar bland annat tidigare\u002F aktiva ätstörningar, graviditet, amning, svår njur- eller leversjukdom samt tillstånd där mycket snabb viktnedgång är olämplig. Därför används dessa program bara efter individuell bedömning och professionell uppföljning.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n",{"__typename":72,"body":256},"\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-heading fl-node-aokmdlqh279r\" data-node=\"aokmdlqh279r\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Ch3 class=\"fl-heading\">\u003Cspan class=\"fl-heading-text\">Varför används LED i vården?\u003C\u002Fspan>\u003C\u002Fh3>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cdiv class=\"fl-module fl-module-rich-text fl-node-b7m36iysu0fn\" data-node=\"b7m36iysu0fn\">\n\u003Cdiv class=\"fl-module-content fl-node-content\">\n\u003Cdiv class=\"fl-rich-text\">\n\u003Cp>För personer med svår övervikt eller obesitas handlar viktnedgång sällan om utseende – det är en fråga om metabol hälsa, funktionsförmåga och livskvalitet. Att ”bara äta lite mindre och träna mer” är ofta otillräckligt för någon som behöver gå ner tiotals, ibland hundratals, kilon. I dessa fall kan LED\u002F VLED fungera som strukturerade, medicinskt kontrollerade verktyg för att snabbt bryta en negativ metabol spiral.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Den snabba initiala viktnedgången som sker under en LED är inte slumpmässig – den är strategiskt planerad. En tydlig viktminskning tidigt i behandlingen kan snabbt förbättra insulinkänslighet, blodtryck, blodfetter och blodsockerkontroll, samt minska belastningen på leder och inre organ. Den metabola förbättringen sker ofta redan innan större mängder fettmassa har minskat, eftersom energibristen i sig påverkar hormonella signaler kopplade till insulin och leptin för denna patientgrupp.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Utöver de fysiologiska vinsterna finns psykologiska fördelar. Att uppleva märkbara resultat tidigt ger en känsla av kontroll och motivation, vilket stärker patientens tilltro till sin egen förmåga och ökar följsamheten till behandlingsplanen.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>LED är dock inte en permanent diet, utan en inledande fas i ett längre behandlingsförlopp. Efter den intensiva initiala perioden sker en kontrollerad återintroduktion av mat, där fokus ligger på att gradvis öka energiintaget, återinföra hela livsmedel och etablera hållbara matvanor – en måltid i taget. Målet är att bevara de metabola fördelarna, undvika snabb viktuppgång och skapa en realistisk struktur för långsiktig viktstabilitet.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Så – är vården hycklare? Inte riktigt. Skillnaden mellan keto och LED ligger inte i ketonerna, utan i kontrollen, balansen och uppföljningen. Den medicinska ketosen är ett verktyg i ett större behandlingsprogram – inte ett livsstilsideal drivet av sociala medier.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003C\u002Fdiv>\n",{"sectionTitle":258,"content":259},"Är keto för alla?",[260,262],{"__typename":72,"body":261},"\u003Cp>Nej, keto är inte för alla. Det är just därför det är viktigt att du börjar med att inventera dig själv. Vad är ditt syfte? Vad vill du uppnå? Och hur ser din vardag ut? Ketosprocessen kan låta spännande, och vara intressant rent vetenskapligt, absolut.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Men förhoppningsvis kan du efter den här artikeln förstå problematiken med en sådan kosthållning. Keto-dieten kan på sin höjd vara ett verktyg för vissa personer under särskilda omständigheter (och med onödiga hälsorisker). Men det kräver en nivå av disciplin, planering och förståelse för kroppens signaler som inte passar alla livsstilar – och verkligen inte alla kroppar.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Till dig som är en i övrigt frisk person vill jag att du ställer dig själv dessa viktiga frågor innan du gör några förhastade beslut:\u003C\u002Fp>\n\u003Cul>\n\u003Cli aria-level=\"1\">Är keto hållbart för mig på sikt?\u003C\u002Fli>\n\u003Cli aria-level=\"1\">Passar det min träningsnivå?\u003C\u002Fli>\n\u003Cli aria-level=\"1\">Förbättrar det min prestation (jobb\u002F träning\u002F annat)?\u003C\u002Fli>\n\u003Cli aria-level=\"1\">Passar det mitt sociala liv?\u003C\u002Fli>\n\u003Cli aria-level=\"1\">Passar det mina matpreferenser?\u003C\u002Fli>\n\u003Cli aria-level=\"1\">Riskerar jag att skapa ett onödigt restriktivt förhållande till mat?\u003C\u002Fli>\n\u003Cli aria-level=\"1\">Höjer det min livskvalitet?\u003C\u002Fli>\n\u003Cli aria-level=\"1\">Har jag fått en diet som sätter mig i ketos rekommenderat av min läkare\u002F dietist?\u003C\u002Fli>\n\u003C\u002Ful>\n\u003Cp>Om någon av dessa svar är ”nej”, grattis! Du är färdig-inventerad. Keto är INTE för dig.\u003C\u002Fp>\n",{"__typename":263,"title":264,"items":265,"allowMultiple":16},"ArticleFieldsContentSectionContentAccordionLayout","Vanliga frågor om keto",[266,269,272,275],{"title":267,"content":268,"defaultOpen":16,"button":4},"Hur vet jag att jag är i ketos?","\u003Cp>Ketos kan mätas genom ketoner i urin, blod eller utandning. Vanliga tecken är minskad hunger, stabilare energi efter ”keto-flu” och ibland förändring av andedräkt aka “acetone breath”.\u003C\u002Fp>\n",{"title":270,"content":271,"defaultOpen":16,"button":4},"Hur mycket fett ska jag äta?","\u003Cp>Fett bör stå för cirka 70–75 % av energin, protein cirka 20–25 % och kolhydrater 5–10 %. Fett får huvudrollen, protein är en trygg biroll och kolhydrater är statister för att behålla ketos.\u003C\u002Fp>\n",{"title":273,"content":274,"defaultOpen":16,"button":4},"Måste jag fasta också?","\u003Cp>Fasta är inte nödvändigt för att uppnå ketos. Keto fungerar med regelbundna måltider så länge kolhydraterna hålls låga.\u003C\u002Fp>\n",{"title":276,"content":277,"defaultOpen":16,"button":4},"Kan man träna på keto?","\u003Cp>Ja, träning är möjligt, men kroppen kan behöva tid att anpassa sig. Under den första fasen kan högintensiv träning kännas tuff, men energin stabiliseras ofta efter några veckor.\u003C\u002Fp>\n",{"nodes":279},[280,310,331],{"id":281,"author":282,"featuredImage":284,"slug":293,"uri":294,"tags":295,"title":297,"categories":298,"content":308,"contentTypeName":309},"cG9zdDozNjE5Ng==",{"node":283},{"name":42},{"node":285},{"databaseId":286,"sourceUrl":287,"altText":288,"title":289,"mediaDetails":290,"sizes":60},36198,"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F03\u002Frapsolja.jpg?v=st9jij","flaskor med rapsolja","rapsolja",{"width":291,"height":292},600,416,"ar-rapsolja-farligt","\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Far-rapsolja-farligt\u002F",{"nodes":296},[],"Är rapsolja farligt? Sant och falskt om rapsolja",{"nodes":299},[300,302],{"count":50,"id":52,"name":53,"slug":54,"uri":301},"\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fcategory\u002Fkost\u002F",{"count":303,"id":304,"name":305,"slug":306,"uri":307},7,"dGVybToxMTI=","Kosttillskott","kosttillskott","\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fcategory\u002Fkosttillskott\u002F","\r\n\u003Cp>\u003Cimg decoding=\"async\" title=\"rapsolja\" src=\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F03\u002Frapsolja.jpg\" alt=\"flaskor med rapsolja\" width=\"600\" height=\"416\" \u002F>\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Vissa kritiserar rapsolja för att den innehåller omega-6, processas industriellt och ibland framställs med lösningsmedel som hexan. Dessutom kopplas rapsolja till den bredare debatten om ”seed oils” som påstås vara inflammationsskapande eller ”onaturliga”.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>När det kommer till innehållet är rapsolja känd för sin otroliga fettkvalitet med sitt höga innehåll av enkelomättade fetter, omega-3 och vitamin E. Den är dessutom naturligt fri från transfetter, vilket gör den till ett hälsosamt val. Men är den ”giftig”, ”inflammationsskapande” eller ”djävulens påfund” som vissa konspirationsteorier vill få oss att tro? Vi tar en närmare titt!\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch2>Vad är rapsolja?\u003C\u002Fh2>\r\n\u003Cp>Rapsolja är en vegetabilisk olja som pressas fram ur frön från rapsväxten – en gulblommande skönhet som lyser upp de svenska fälten på våren. Den är kanske mest känd som en matlagningsolja och är en av vårt lands största exportvaror. Rapsoljan är en riktig allround-spelare i hemmet: du kan steka med den, baka med den, använda den i dressingar, eller till och med som bas i smink- och hudvårdsprodukter tack vare dess mjukgörande egenskaper (ja, multitasking är dess grej).\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>\u003Ca href=\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fpodcast\u002Far-rapsolja-farligt\u002F\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\"> \u003Cimg decoding=\"async\" title=\"podd\" src=\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2024\u002F10\u002FSkarmavbild-2024-10-02-kl.-11.16.44.png\" alt=\"Omslagsbild för "Smartare Fitness Podden"\" width=\"267\" height=\"268\" \u002F> \u003C\u002Fa>\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>\u003Ca href=\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fpodcast\u002Far-rapsolja-farligt\u002F\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Lyssna även på vårt podcastavsnitt om detta\u003C\u002Fa>\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>\u003Ca href=\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fpodcast\u002Far-rapsolja-farligt\u002F\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\"> Läs mer \u003C\u002Fa>\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch2>Är rapsolja nyttigt?\u003C\u002Fh2>\r\n\u003Cp>Ja, och för att förstå varför är det viktigt att titta närmare på de olika typerna av fetter som finns i rapsolja – fleromättat, enkelomättat och mättat fett – och deras betydelse för hälsan.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>Fleromättat fett (PUFA) – de essentiella fettsyrornas hem\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>Rapsolja innehåller cirka 28 % fleromättat fett, vilket är en viktig kategori eftersom vissa av dessa fettsyror är essentiella – det vill säga, kroppen kan inte producera dem själv och vi måste få i oss dem via kosten.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cul>\r\n\u003Cli>\u003Cstrong> Omega-3 (alfa-linolensyra)\u003C\u002Fstrong>\u003Cb>:\u003Cbr \u002F>\u003C\u002Fb>Rapsolja är en av de bästa källorna till omega-3 bland vegetabiliska livsmedel. Omega-3 är en fleromättad fettsyra som spelar en central roll för hjärnans funktion, hjärtats hälsa och för att minska inflammation i kroppen. Det är också kopplat till bättre blodtryck och minskad risk för hjärt-kärlsjukdomar.\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli>\u003Cstrong>Omega-6 (linolsyra):\u003Cbr \u002F>\u003C\u002Fstrong>Rapsolja innehåller också omega-6, en annan essentiell fleromättad fettsyra som är viktig för hudens hälsa, immunsystemets funktion och cellernas struktur. I lagom mängd är omega-6 en viktig byggsten för kroppens välmående.\u003C\u002Fli>\r\n\u003C\u002Ful>\r\n\u003Cp> \u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>Enkelomättat fett (MUFA) – hjärtats bästa vän\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>Den största delen av rapsoljans fett (cirka 64 %) är enkelomättat fett. Detta fett är känt för sina positiva effekter på kolesterolnivåerna: det sänker det ”onda” LDL-kolesterolet och höjer det ”goda” HDL-kolesterolet.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Enkelomättade fetter är dessutom stabilare än fleromättade fetter, vilket gör rapsolja lämplig för matlagning vid högre temperaturer. De spelar också en viktig roll för att skydda hjärta och kärl och bidra till en balanserad och hälsosam fettkvalitet i kosten.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>\u003Cb>Mättat fett (SFA) – låg andel, stora fördelar\u003C\u002Fb>\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Rapsolja innehåller endast cirka 7 % mättat fett, vilket är en av de lägsta nivåerna bland matoljor. Mättat fett är i sig inte dåligt, men för mycket kan bidra till höga kolesterolnivåer och öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. Genom att ha en låg andel mättat fett passar rapsolja perfekt i en kost som prioriterar hjärthälsa.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Således är det balansen som är nyckeln till rapsoljans goda fettkvalitet.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>\u003Cimg decoding=\"async\" src=\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fplugins\u002Fbb-plugin\u002Fimg\u002Fpixel.png\" alt=\"\" \u002F>\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch2>Är rapsolja farligt?\u003C\u002Fh2>\r\n\u003Cp>Kort och gott: nej, rapsolja är inte farligt. Men det hindrar inte kritiker från att sprida myter om den. Här är några av de vanligaste anklagelserna mot rapsolja – och varför de inte håller när vi kikar på fakta:\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp> \u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>1. ”Rapsolja är inflammationsskapande och proppfull av omega-6!”\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>Ja, rapsolja innehåller omega-6, varav linolsyra är essentiellt för oss. Men även den essentiella omega-3-fettsyran alfa-linolensyra. Det är faktiskt en av de bästa vegetabiliska oljorna när det kommer till fettsyrebalans. Det är sant att för mycket omega-6 kan påverka immunförsvaret, blodets levringsförmåga – och tidigare trodde man även inflammationsmarkörer. Detta då fettsyror i omega-6-familjen fungerar som byggstenar för eikosanoider, molekyler som kan sätta fart på kroppens inflammatoriska reaktioner, vilket ledde till att man tidigare såg omega-6-fetter som ”inflammationsbovar.”\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Däremot, det många ”glömmer” att nämna är att eikosanoider även byggs från omega-3 fetter, som hjälper immunsystemet att minska graden av inflammation genom att agera antiinflammatoriskt. \u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Omega-6 och omega-3 fungerar som kroppens ”på- och av-knapp” för inflammation: omega-6 bidrar till att starta livsnödvändiga inflammatoriska processer vid skador eller infektion, medan omega-3 hjälper till att dämpa och balansera dem. En hälsosam balans mellan dessa fettsyror är avgörande för att upprätthålla ett fungerande immunsystem och minska risken för kronisk inflammation. \u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Dessutom visar det aktuella forskningsunderlaget att omega-6-fetter inte är så inflammationsglada som man tidigare trott. Studier som granskar människors omega-6-intag visar inget tydligt samband mellan intag och nivåer av inflammationsmarkörer – åtminstone inom de mängder vi vanligtvis får i oss. Tillsammans med omega-3 fetter som dämpar och balanserar många av effekterna från omega-6. Detta har fått många att undra om det finns en gyllene kvot, en ratio, mellan fettsyrorna som är optimal för hälsa. Men det finns i dagsläget ingen sådan kvot fastställd. \u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Faktum är att rapsolja kan bidra till att balansera ditt totala intag. För som vi alla vet: det är sällan ett enda livsmedel som orsakar ohälsa. Troligen består ditt intag ej endast av en sorts fettkälla. Så vad blir lärdomen här? Att variera sitt intag av fetter för att de tillsammans över tid ska uppnå en bra fettkvalitet. \u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp> \u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>2. ”Rapsolja är hårt processad och innehåller skadliga kemikalier!”\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>Det finns olika typer av rapsolja, men den vi oftast hittar i butik är kallpressad, vilket innebär att den inte genomgår någon tuff kemisk processning. Även raffinerad rapsolja är säker att använda – den process som används är reglerad och säkerställd enligt livsmedelsstandarder. Enligt NOVA-klassificeringen, som beskriver graden av bearbetning av olika livsmedel, ser det ut såhär: \u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Kallpressad ekologisk rapsolja: Grupp 1 (obehandlade eller minimalt processade livsmedel).\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Raffinerad rapsolja (ekologisk eller ej): Grupp 2 (processade ingredienser).\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Detta betyder att rapsolja, oavsett om den är kallpressad eller raffinerad, inte faller under kategorin ”\u003Ca href=\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fblogg\u002Far-ultraprocessad-mat-farligt\u002F\">ultraprocessade livsmedel\u003C\u002Fa>” som bör begränsas i en hälsosam kost. Så nästa gång någon slänger ur sig ordet ”processat”, kan du lugnt påminna dem om att rapsolja faktiskt håller sig inom ramarna för både säkerhet och kvalitet.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Vidare till de ”skadliga kemikalierna”… vid tillverkning av raffinerad rapsolja används ibland kolvätet hexan för att extrahera oljan. Dess uppgift är att fungera som ett lösningsmedel som effektivt löser upp oljan från fröna, vilket gör utvinningen mer effektiv och minskar dessutom svinnet. Efter att oljan har extraherats, genomgår den en noggrann uppvärmningsprocess där hexan avdunstar helt. Temperaturen som används är tillräckligt hög för att säkerställa att inga rester av hexan finns kvar i slutprodukten (förångningspunkt knappt 70°). Men om du fortfarande tvivlar kan du välja kallpressad rapsolja om du vill undvika denna process helt. \u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Så nej, det finns inga ”dolda kemikalier” i din salladsdressing. \u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp> \u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>3. ”Rapsolja är GMO och därför skadligt!”\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>I Europa (inklusive Sverige) är GMO-raps förbjuden, så den rapsolja du köper här är inte genmodifierad. När rapsolja framställs här i Sverige, använder man traditionella rapsfrön som inte har genomgått genetisk modifiering. Myndigheter som Livsmedelsverket och EU:s livsmedelsmyndigheter följer noggrant regelverket för att säkerställa att GMO-produkter inte når marknaden där de är förbjudna.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Även i länder där GMO-raps används finns inga vetenskapliga belägg för att det skulle vara skadligt för hälsan. Detta är en icke-fråga när det gäller den olja vi använder i våra kök.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp> \u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>4. ”Rapsolja är giftigt för kroppen eftersom det är en ’seed oil’!”\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>Kritiken mot rapsolja som ”giftig” på grund av att den är en fröolja bygger ofta på en alltför förenklad syn på oljor. Många som kritiserar rapsolja tenderar att gruppera alla fröoljor under samma hatflagga, utan att ta hänsyn till de individuella egenskaperna hos varje olja. Det är en klassisk fallgrop – att tro att alla fröoljor är lika utan att förstå deras unika fettsyrasammansättningar.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Rapsolja, till exempel, är en av de mest näringsrika vegetabiliska oljorna du kan välja. Den är mycket låg i mättat fett, vilket är den typ av fett som man oftast bör begränsa i kosten. Rapsolja innehåller också en imponerande mängd enkelomättade fetter, som är kända för sina fördelaktiga effekter på hjärthälsa. Enkelomättat fett hjälper till att sänka det ”onda” LDL-kolesterolet samtidigt som det höjer det ”goda” HDL-kolesterolet – en bra formel för att hålla ditt hjärta och blodkärl i toppform.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Dessutom, till skillnad från vissa andra populära oljor (*host host* kokosolja), som har ett mycket högre innehåll av mättat fett, är rapsolja ett mer hälsosamt val i det långa loppet. Flera studier har visat att regelbundet intag av rapsolja är kopplat till en minskad risk för hjärt-kärlsjukdomar, vilket gör den till ett bra val för den som vill ha en hjärtskyddande kost.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Så att kalla rapsolja ”giftig” på grund av att den är en fröolja är inte bara missvisande – det är också att ignorera all den forskning som stöder fördelarna med just denna olja. Faktum är att om något, så är rapsolja raka motsatsen till giftig: den är en av de mest balanserade och hälsosamma oljorna vi kan använda – och når till och med den hyllade ”extra virgin olive oil” i sin fettsyraprofil.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch2>Duellen i köket: smör vs. rapsolja, debatten mellan smak och nytta\u003C\u002Fh2>\r\n\u003Cp>När vi tittar närmare på vad vetenskapen säger om hälsoeffekterna av olika fetter, blir bilden ännu tydligare. Flera stora meta-analyser och systematiska översikter har visat att det finns tydliga fördelar med att byta ut mättade fettsyror (SFA) och transfetter mot enkelomättade (MUFA) och fleromättade fettsyror (PUFA). Effekterna är som störst när det omättade fettet ersätter det mättade fettet i kosten, särskilt när det gäller att sänka LDL-kolesterol, en viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar. Rapsolja står här i en klass för sig – i en systematisk genomgång fann man att den kunde bidra till en måttlig till stor minskning av LDL-kolesterol när den utgjorde ca 17% av det totala energiintaget och ersatte livsmedel rika på mättade fetter.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Detta gör rapsolja till ett mer hjärtvänligt alternativ än många andra fettrika livsmedel, inklusive smör och andra animaliska fettkällor. Även polyfenoler, som finns i bland annat olivolja, har viss potential att förbättra kolesterolnivåerna, men evidensen är svagare jämfört med effekterna från rapsolja. Dessa fynd stärker återigen de nuvarande kostrekommendationerna att satsa på växtbaserade oljor som rapsolja för att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar, snarare än att hålla fast vid traditionellt mättade fetter som smör. Så nästa gång du tvekar mellan smör och rapsolja – kom ihåg att hälsa alltid smakar bäst.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch2>Slutsats\u003C\u002Fh2>\r\n\u003Cp>I allmänhet är variation en bra strategi för en hälsosam kost, och därför är det fördelaktigt att använda olika sorters matfett. Rapsolja, med sin imponerande fettsyraprofil, erbjuder en fantastisk balans mellan hjärtskyddande enkelomättade fetter och essentiella fleromättade fettsyror som omega-3 och omega-6. Den är också mångsidig: både för den som vill imponera på sin dejt i köket – men även den som unnar sig en ”self-care” kväll hemma. Trots alla myter och missuppfattningar som cirkulerar om den, är rapsolja ett bra val för de flesta, och det finns inget som tyder på att den är farlig för kroppen. Så nästa gång någon säger att rapsolja är ”giftig” eller ”skadlig”, kan du lugnt påminna dem om att dessa gyllene droppar faktiskt är en näringsrik och hälsosam del av en balanserad kost. Och som med allting: variation och balans är nyckeln!\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch2>Vanliga frågor och svar om rapsolja:\u003C\u002Fh2>\r\n\u003Cp>\u003Ca id=\"fl-accordion--label-0\" tabindex=\"0\" href=\"#\" aria-controls=\"fl-accordion--panel-0\">Är rapsolja farligt för hälsan?\u003C\u002Fa> \u003Ca id=\"fl-accordion--icon-0\" tabindex=\"-1\" href=\"#\">\u003Ci title=\"Expand\">Expand\u003C\u002Fi>\u003C\u002Fa> Nej, rapsolja är inte farlig för hälsan. Trots att det finns många myter om oljan, visar forskning att rapsolja faktiskt är en hälsosam källa till fettsyror, med hög andel enkelomättat fett och en bra balans mellan omega-3 och omega-6.\u003Cbr \u002F>Den har visat förbättra kolesterol-nivåer i kroppen vilket skyddar hjärthälsan och minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Dess rika innehåll av omega-3 stödjer även hjärnans funktion, kroppens immunförsvar och kan bidra till bättre blodtryck. Omega-6, som också finns i rapsolja, är viktigt för hudens hälsa och cellernas struktur när det konsumeras i rätt mängd.\u003Cbr \u002F>Sammanfattningsvis är rapsolja ett bra fettval för att stödja hjärtat, hjärnan och hela kroppen, förutsatt att man äter en balanserad kost. \u003Ca id=\"fl-accordion--label-1\" tabindex=\"0\" href=\"#\" aria-controls=\"fl-accordion--panel-1\">Kan man steka i rapsolja eller blir det ohälsosamt?\u003C\u002Fa> \u003Ca id=\"fl-accordion--icon-1\" tabindex=\"-1\" href=\"#\">\u003Ci title=\"Expand\">Expand\u003C\u002Fi>\u003C\u002Fa> Ja, rapsolja är helt okej att steka i! Den har en hög rökpunkt och är stabil nog för matlagning vid högre temperaturer. Om vi jämför med de populära alternativen: smör eller olivolja, märker vi att de har lite olika egenskaper:\u003Cbr \u002F>• \u003Cstrong>Rapsolja:\u003C\u002Fstrong> Hög rökpunkt (ca 200-230° C), stabil vid högre temperaturer, är mer neutral i smaken och bra för hälsan med hög andel enkelomättat fett.\u003Cbr \u002F>• \u003Cstrong>Smör:\u003C\u002Fstrong> Låg rökpunkt (ca 150-190° C), vilket innebär att det börjar brytas ner och bilda skadliga ämnen (som akrylamid) när det utsätts för höga temperaturer, således bättre för låg till medelhög värme, bidrar med god smak men innehåller mer mättat fett.\u003Cbr \u002F>•\u003Cstrong> Olivolja\u003C\u002Fstrong>: Låg till medelhög rökpunkt (ca 160-190° C), perfekt för lägre temperaturer eller som ”finishing oil”\u002F topping, dessutom har den en distinkt smakprofil och mycket antioxidanter.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Rapsolja är bäst för högre temperaturer samt om du önskar en neutral smak från fettet, medan smör och olivolja är bra för lägre värme och specifik smaksättning.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp> \u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp> \u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>\u003Ca id=\"fl-accordion--label-2\" tabindex=\"0\" href=\"#\" aria-controls=\"fl-accordion--panel-2\">Är rapsolja bättre eller sämre än olivolja?\u003C\u002Fa> \u003Ca id=\"fl-accordion--icon-2\" tabindex=\"-1\" href=\"#\">\u003Ci title=\"Expand\">Expand\u003C\u002Fi>\u003C\u002Fa>\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Det är svårt att säga, eftersom båda oljorna har sina fördelar. Rapsolja är superbra när det gäller en balanserad fettsyrasammansättning och kan användas både för matlagning och bakning. Olivolja, å andra sidan, är perfekt för kalla rätter och är full av antioxidanter. Det handlar om vilken typ av fett du vill ha och vad du ska laga.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>\u003Ca id=\"fl-accordion--label-3\" tabindex=\"0\" href=\"#\" aria-controls=\"fl-accordion--panel-3\">Innehåller rapsolja för mycket omega-6?\u003C\u002Fa> \u003Ca id=\"fl-accordion--icon-3\" tabindex=\"-1\" href=\"#\">\u003Ci title=\"Expand\">Expand\u003C\u002Fi>\u003C\u002Fa>\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Rapsolja innehåller en balanserad mängd omega-6, vilket är en essentiell fettsyra. Som med allt är viktigt att inte överdriva omega-6, men rapsolja har en bra balans tillsammans med omega-3, vilket gör att den inte bidrar till negativa effekter om du inte överkonsumerar den.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>\u003Ca id=\"fl-accordion--label-4\" tabindex=\"0\" href=\"#\" aria-controls=\"fl-accordion--panel-4\">Är kallpressad rapsolja nyttigare än raffinerad?\u003C\u002Fa> \u003Ca id=\"fl-accordion--icon-4\" tabindex=\"-1\" href=\"#\">\u003Ci title=\"Expand\">Expand\u003C\u002Fi>\u003C\u002Fa>\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Ja, kallpressad rapsolja behåller fler näringsämnen och antioxidanter än raffinerad rapsolja eftersom den inte genomgår samma bearbetning vid produktion. Raffinerad rapsolja är också säker att använda, men om du söker den mest näringsrika oljan är kallpressad det bättre valet.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>\u003Ca id=\"fl-accordion--label-5\" tabindex=\"0\" href=\"#\" aria-controls=\"fl-accordion--panel-5\">Kan rapsolja innehålla skadliga ämnen?\u003C\u002Fa> \u003Ca id=\"fl-accordion--icon-5\" tabindex=\"-1\" href=\"#\">\u003Ci title=\"Expand\">Expand\u003C\u002Fi>\u003C\u002Fa>\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Rapsolja är säker att använda, även om vissa raffinerade varianter använder lösningsmedel som hexan för att extrahera oljan. Hexan avdunstar helt vid uppvärmning i fabriken, vilket gör att inga skadliga kemikalier finns kvar i den slutliga produkten som säljs i butiken.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>\u003Ca id=\"fl-accordion--label-6\" tabindex=\"0\" href=\"#\" aria-controls=\"fl-accordion--panel-6\">Är rapsolja GMO och påverkar det hälsan?\u003C\u002Fa> \u003Ca id=\"fl-accordion--icon-6\" tabindex=\"-1\" href=\"#\">\u003Ci title=\"Expand\">Expand\u003C\u002Fi>\u003C\u002Fa>\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>I Europa, inklusive Sverige, är GMO-raps förbjuden, så den rapsolja du köper här är inte genmodifierad. Även om GMO-raps används i andra delar av världen, har inga studier visat att den skulle vara skadlig för hälsan.\u003C\u002Fp>\r\n","post",{"id":311,"author":312,"featuredImage":314,"slug":322,"uri":323,"tags":324,"title":326,"categories":327,"content":330,"contentTypeName":309},"cG9zdDo0NDk1MQ==",{"node":313},{"name":42},{"node":315},{"databaseId":316,"sourceUrl":317,"altText":318,"title":319,"mediaDetails":320,"sizes":60},44955,"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F07\u002Fcarnivore-kott.jpg?v=sz8fnt","Olika typer av köttbitar","carnivore-kott",{"width":28,"height":321},605,"carnivore-diet","\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Fcarnivore-diet\u002F",{"nodes":325},[],"Carnivore-diet – Allt du behöver veta om den köttbaserade dieten",{"nodes":328},[329],{"count":50,"id":52,"name":53,"slug":54,"uri":301},"\r\n\u003Cp>\u003Cimg decoding=\"async\" title=\"carnivore-kott\" src=\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F07\u002Fcarnivore-kott.jpg\" alt=\"Olika typer av köttbitar\" width=\"900\" height=\"605\" \u002F>\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>\u003Cb>Kött är kung – men är det dieternas ess? \u003C\u002Fb>\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Animaliska produkter är en näringsbomb – rikt på högkvalitativt protein, järn, zink och vitamin B12. Det är mättande, lätt för kroppen att tillgodogöra sig, och smakar fantastiskt i nästan alla tillagningsformer. Historiskt har kött dessutom varit en symbol för överlevnad och styrka, vilket gör att det fortfarande bär en viss ”status” i våra kostvanor.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Men vänta lite, är kött verkligen dieternas ess? Eller är det mer som att spela poker med bara en typ av kort i leken? För visst, biffar är härliga, men vad händer när man eliminerar allt annat som kroppen behöver – som fibrer, vitaminer och en liten sak som kallas balans?\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Tänk om den riktiga vinnaren i spelet är den som vågar blanda korten? Häng med så reder vi ut vad som är fakta, myt – och vad som faktiskt funkar för just dig.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch2>Vad innebär carnivore?\u003C\u002Fh2>\r\n\u003Cp>Carnivore-dieten är som att paleo och \u003Ca href=\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fblogg\u002Fvad-ar-keto\u002F\">keto\u003C\u002Fa> fått ett barn – på steroider – med ett enda fokus: kött. Här handlar det om att äta nästan uteslutande animaliska produkter som biff, bacon, lever, ägg, fisk och ibland smör och ost (om du känner för det). Inga grönsaker, inga bär, inga nötter eller frön – bara rena, saftiga protein- och fettbomber.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Förespråkarna menar att det är den mest naturliga och hälsosamma vägen tillbaka till hur våra förfäder åt, och att det kan ge ökad energi och bättre hälsa. Att påstå att något är gynnsamt för hälsan enbart för att det är ”naturligt” eller att något å andra sidan är skadligt för att det är ”onaturligt” kallas för naturens fallacy. Detta kan leda till att man ignorerar modern vetenskap och evidens och bortser från individens faktiska behov. Bara för att något är ”naturligt” betyder det inte att det är optimalt för vår hälsa  – eller ens ofarligt. Arsenik, flugsvamp och nikotin är naturligt – det innebär inte att vi vill ha det i smoothien! \u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Men trots saknad evidens är strålkastarna på dieten och det är inte sällan man hör den hyllas på sociala medier.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>\u003Ca href=\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fpodcast\u002Fcarnivore-ar-kanske-den-dummaste-dieten-med-dietisten-evelina-molleborg\u002F\" target=\"_self\"> \u003Cimg decoding=\"async\" title=\"podd\" src=\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2024\u002F10\u002FSkarmavbild-2024-10-02-kl.-11.16.44.png\" alt=\"Omslagsbild för "Smartare Fitness Podden"\" width=\"267\" height=\"268\" \u002F> \u003C\u002Fa>\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>\u003Ca href=\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fpodcast\u002Fcarnivore-ar-kanske-den-dummaste-dieten-med-dietisten-evelina-molleborg\u002F\" target=\"_self\">Lyssna även på vårt podcastavsnitt om detta\u003C\u002Fa>\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>\u003Ca href=\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fpodcast\u002Fcarnivore-ar-kanske-den-dummaste-dieten-med-dietisten-evelina-molleborg\u002F\" target=\"_self\"> Läs mer \u003C\u002Fa>\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch2>Vad säger forskningen?\u003C\u002Fh2>\r\n\u003Cp>Kort och gott är evidensen tunn och preliminär. Vissa små studier och många anekdoter pekar på att en strikt köttbaserad kost kan minska inflammation och lindra vissa autoimmuna symptom för vissa individer. Samtidigt finns stora frågetecken kring långsiktiga effekter, särskilt vad gäller tarmhälsa, näringsbalans och hjärt-kärlsystemet. Dieten fungerar alltså som en slags elimination, där man plockar bort potentiellt ”störande” livsmedel, men detta innebär också en hög risk för näringsbrister, nämnvärt vitamin C, antioxidanter och fiber.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Det kan leda till diverse obalanser i kropp och knopp, bland annat ökad trötthet, nedsatt immunförsvar, förstoppning, koncentrationssvårigheter och stress. Därför krävs mer forskning innan carnivore kan rekommenderas som en säker och hållbar kosthållning för de flesta.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>En hälsosam kost handlar om variation och balans – att få i sig ett brett spektrum av näringsämnen från både växter och djur. Grönsaker, frukt, baljväxter och fullkorn ger fibrer, vitaminer och antioxidanter som kroppen behöver för att hålla tarmarna i form, immunförsvaret starkt och energin på topp. Visst, kött levererar fullvärdigt protein och hemjärn, men när man bara kör kött utan något grönt eller fiberrikt blir det snabbt en näringsmässig berg-och-dalbana. \u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch2>Vanliga myter och missförhållanden\u003C\u002Fh2>\r\n\u003Ch3>”Människan är designad för att bara äta kött – det är evolutionärt optimalt.”\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>\u003Cb>Fakta:\u003C\u002Fb> Människor är allätare, och våra förfäder åt vad som fanns tillgängligt, från bär och nötter till kött. Våra matsmältningskanaler och tänder är inte specialiserade för endast köttätande, och dessutom har våra kroppar och tarmflora utvecklats genom årtusenden.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Att kalla carnivore-dieten ”evolutionärt optimal” är att glömma att våra förfäders kost handlade mer om överlevnad än om näringsoptimering.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp> \u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>”Kött innehåller alla näringsämnen vi behöver.”\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>\u003Cb>Fakta:\u003C\u002Fb> Kött är en fantastisk källa till protein, järn och B12, men det saknar andra livsnödvändiga ämnen som C-vitamin, fibrer och fytokemikalier. Fibrer är avgörande för en frisk tarmflora, och bristen på C-vitamin i en strikt carnivore-diet kan leda till skörbjugg – knappast vad vi kallar hälsosamt.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Dessutom är det en myt att växter skulle vara giftiga; de så kallade ”antinutrienterna” är ofta harmlösa och kan till och med ha positiva effekter på kroppen. Dessutom finns det flera andra källor till protein och mineraler som järn, exempelvis bönor, ärtor, linser, tofu, nötter och frön.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp> \u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>”Carnivore-dieten är en mirakelkur för hälsa och viktminskning.”\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>\u003Cb>Fakta:\u003C\u002Fb> Viktminskning på carnivore-dieten sker ofta till följd av kaloriunderskott i och med de strikta begränsningarna, inte för att kött har någon särskild ”fettförbrännande” effekt. Påståenden om att dieten botar kroniska sjukdomar är oftast baserade på anekdoter snarare än vetenskap.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Det är troligt att symtomlindring för vissa snarare handlar om att de undviker specifika livsmedel som orsakat problem, inte att kött i sig är magiskt.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp> \u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>”Kött är bättre för prestation och muskeluppbyggnad än växter.”\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>\u003Cb>Fakta:\u003C\u002Fb> Animaliska proteiner är rika på essentiella aminosyror, men växtbaserade alternativ som baljväxter och sojaprotein kan vara lika effektiva när de kombineras korrekt. Att utesluta växtbaserade livsmedel riskerar att skapa näringsbrister och går emot det holistiska tillvägagångssätt som krävs för optimal hälsa och prestation.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp> \u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>”Carnivore-dieten är enkel, hållbar och bra för miljön.”\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>\u003Cb>Fakta:\u003C\u002Fb> Att endast äta kött kan verka okomplicerat, men i praktiken är det en extremt begränsad och socialt utmanande diet. Dessutom är miljöpåverkan av köttproduktion, särskilt nötkött, enorm.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Växthusgasutsläpp och resursanvändning från animalisk produktion gör att carnivore-dieten är långt ifrån miljövänlig. Hållbarhet kräver en balans mellan växt- och djurbaserad mat.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch2>Är de nya kostråden kring kött kontroversiella?\u003C\u002Fh2>\r\n\u003Cp>Är NNR:s nya rekommendationer om kött kontroversiella? Nja, inte om man ser till forskningen. Evidensen är tydlig: ju mer rött kött och chark du äter, desto högre är risken för tjock- och ändtarmscancer. Och när det gäller specifikt processat rött kött\u002F chark är riskökningen ännu större. Därför landar rekommendationen på högst 350g tillagad mängd (motsvarar ca 400-500g rått kött) i veckan – en nivå som balanserar köttets hälsobidrag med dess hälsorisker.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Och siffrorna är inte att leka med: om vi alla höll oss till 350g i veckan i stället för 500g (likt tidigare rekommendation från 2012) skulle vi i Sverige kunna undvika 3 500 cancerfall, 14 900 hjärt- och kärlsjukdomsfall och nästan 1 600 dödsfall årligen. För tillfället är det dock bara en tredjedel av de vuxna som ligger under denna gräns. Vad är du redo att gambla bort? \u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Vad är då boven i dramat? Det är inte helt klart, men ämnen som PAH, nitrosaminer och heterocykliska aminer, som bildas vid bearbetning och tillagning av kött, är på tapeten. \u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Samtidigt har studierna tagit hänsyn till faktorer som rökning, alkohol och låg grönsakskonsumtion, och sambandet kvarstår: rött kött och chark ökar risken för cancer – punkt. Schackmatt. Lägg även på en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar som stroke och kranskärlssjukdom, och det börjar bli svårt att kalla köttets risker för enbart ”en slump”.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch2>Låt oss prata om hälsans svarte petter: LDL-kolesterolet\u003C\u002Fh2>\r\n\u003Ch3>\u003Cstrong>Vad är LDL: hur påverkar det vår hälsa? \u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>Om du överväger carnivore-dieten, är det dags att prata om LDL – det ”onda” kolesterolet. Det ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar eftersom det kan lagras i väggarna i blodkärlen. När LDL-partiklar oxideras startar de en inflammatorisk process som leder till att plack bildas i kärlen – en process kallad åderförkalkning (ateroskleros). Detta plack kan göra kärlen trängre och stelare, vilket begränsar blodflödet och ökar risken för högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke. Om placket spricker kan det dessutom bildas blodproppar som blockerar blodflödet helt. Två viktiga studier ger oss tydliga varningsflaggor om vad som kan hända när vi fyller våra tallrikar med bara animaliska produkter.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>\u003Cstrong>En nyckelspelare i hjärtsjukdom\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>Den första studien, publicerad i Nutrition, Metabolism and Cardiovascular Diseases, analyserade effekterna av en högkonsumtion av animaliska produkter på kroppens LDL-nivåer. Resultaten visade att dieter rika på mättat fett, huvudsakligen från rött kött och mejeriprodukter, ledde till en betydande ökning av LDL-kolesterol. Detta är problematiskt eftersom förhöjt LDL är en välkänd riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar. Studien använde robusta metoder, inklusive randomiserade kontrollerade försök (RCT), vilket gör resultaten mycket tillförlitliga.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Den andra studien, publicerad i Nature Reviews Endocrinology, tog ett bredare grepp och granskade ett flertal populationer och kostmönster. Här observerades att dieter som baseras på animaliska produkter hade en direkt korrelation med ökad förekomst av hjärtsjukdomar och åderförkalkning. Vad som gör dessa resultat extra tydliga är att forskarna kontrollerade för andra riskfaktorer som övervikt, rökning och brist på fysisk aktivitet.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>\u003Cstrong>Växtfibrer: esset i rockärmen \u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>Men vad är lösningen? Enligt studierna är det fiber. Växtbaserade livsmedel som frukt, grönsaker och fullkorn innehåller lösliga fibrer som binder kolesterol i tarmen och hjälper kroppen att göra sig av med det innan det hinner nå blodomloppet. Resultat visar att dieter rika på fiber kan minska LDL-nivåerna med upp till 10-15 %, vilket ger en skyddande effekt mot hjärt-kärlsjukdom.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Så, även om carnivore-dieten lockar med sin enkelhet och köttiga allure, visar forskningen att det finns ett högt pris att betala i form av hjärthälsa. Att välja bort växtbaserade källor innebär att du också väljer bort en naturlig lösning för att hålla LDL i schack – och det är en gamble som inte många hjärtan vill ta.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch2>Bra, bättre, bias? Finns det risker med hög köttkonsumption?\u003C\u002Fh2>\r\n\u003Cp>Låt oss prata vidare om rött kött och hjärtat. En stor meta-analys som granskade 44 kliniska studier visar att resultaten är allt annat än entydiga. Men här kommer twisten: ungefär två tredjedelar av studierna finansierades av eller hade kopplingar till köttindustrin. Vidare visade dessa studier mestadels att rött kött var helt harmlöst eller till och med med positiva effekter (79 % neutrala och 21 % positiva resultat). Inte en enda visade på skada. Låter nästan för bra för att vara sant, eller hur? Spänningen stiger, för:\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>De oberoende forskarna, som oftast jobbar för universitet eller regeringar, hittade en annan POV: i 73 % av deras studier pekade resultaten på skadliga effekter av rött kött på hjärtat – och inga positiva alls. Vad är då grejen? Jo, det handlar mycket om vad rött kött jämförs med. Industrifinansierade studier ställde ofta rött kött mot processat kött eller raffinerade kolhydrater – två mindre glamorösa val – vilket fick köttet att framstå som en ganska oskyldig, eller till och med bra spelare. Oberoende studier däremot, jämförde köttet med växtbaserade proteiner, som konsekvent visar bättre hjärthälsa än rött kött.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Moral of the story? Det är inte bara vad du äter, utan vad du väljer bort som avgör din hälsa. Så om du byter en kass diet som ofta främjar överätande av kalorier till carnivore så kommer din hälsa förmodligen förbättras. Wow, 12 points to you! Byter du däremot bort en kalorianpassad, varierad, inkluderande och balanserad kosthållning till carnivore – probably no win for you…\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch2>Är carnivore rätt för dig?\u003C\u002Fh2>\r\n\u003Cp>Spoiler alert: för de allra flesta är svaret nej. Den här dieten passar inte dig som vill ha en långsiktig, näringsrik och balanserad kost eller som har kroniska sjukdomar, matsmältningsproblem eller ett behov av kostfiber för tarmhälsa. Den är heller inget för dig som älskar sociala matstunder – förbered dig på att tacka nej till mycket av vardagens matglädje. Visst kan vissa uppleva kortsiktiga förbättringar, men riskerna med näringsbrister och obalanser är reella. Vill du ge din kropp bästa möjliga förutsättningar är variation och balans svaret – inte en tallrik med bara kött.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Att bara äta kött kan ses som ett starkt kort att spela, men utan stöd från resten av kostkortleken – fibrer, vitaminer och variation, riskerar du att spela ett högriskspel med din hälsa. Vill du spela dina kort rätt? Låt tallriken vara din bästa strategi, inte största risk.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp> \u003C\u002Fp>\r\n\u003Chr \u002F>\r\n\u003Cp> \u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>\u003Cstrong>OBS!\u003C\u002Fstrong> Detta är ingen individuell kostrådgivning. Kostförändringar kan påverka symtom vid vissa sjukdomar, men ska aldrig ses som en ersättning för individuellt rekommenderad medicinsk behandling. Rådgör alltid med din dietist eller läkare innan större kostförändringar – särskilt vid autoimmuna tillstånd.\u003C\u002Fp>\r\n",{"id":332,"author":333,"featuredImage":335,"slug":343,"uri":344,"tags":345,"title":347,"categories":348,"content":351,"contentTypeName":309},"cG9zdDo0MjQyMQ==",{"node":334},{"name":42},{"node":336},{"databaseId":337,"sourceUrl":338,"altText":339,"title":340,"mediaDetails":341,"sizes":60},42858,"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F06\u002Fantiinflammatoriskkost.jpg?v=sxlebe","Bild över tallrik med anti-inflammatoriska livsmedel","antiinflammatoriskkost",{"width":291,"height":342},400,"inflammation-och-anti-inflammatorisk-kost","\u002Fkunskap-och-halsa\u002Fartiklar\u002Finflammation-och-anti-inflammatorisk-kost\u002F",{"nodes":346},[],"Inflammation & anti-inflammatorisk kost – hur funkar det?",{"nodes":349},[350],{"count":50,"id":52,"name":53,"slug":54,"uri":301},"\r\n\u003Cp>\u003Cimg decoding=\"async\" title=\"antiinflammatoriskkost\" src=\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2025\u002F06\u002Fantiinflammatoriskkost.jpg\" alt=\"Bild över tallrik med anti-inflammatoriska livsmedel\" width=\"600\" height=\"400\" \u002F>\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Gör man en enkel sökning på ”antiinflammatorisk kost” på google så får man tusentals träffar med artiklar om dess hälsofördelar, kokböcker och länkar till ”antiinflammatoriska kosttillskott”. \u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>I egenskap av dietist får jag regelbundet höra om personer som börjat må så otroligt mycket bättre sen de gick över till att äta antiinflammatoriskt. De är inte trötta längre, värken i kroppen är som bortblåst och sömnen är tio gånger bättre.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Bara du utesluter socker, gluten och transfett och tar ett tillskott av gurkmeja så kommer du hamna i balans – det kommer minska din stress, läka din psoriasis och det kan rentav vara botemedlet för dig med diabetes typ 2 och demens. Kanske att det till och med kan bota cancer! Eller? \u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>I den här artikeln reder vi ut vad inflammation är, när vi bör försöka minska den (och inte), vad vetenskapen säger om antiinflammatorisk kost samt varför många upplever att dom mår bättre när dom följer en så kallad antiinflammatorisk kosthållning.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch2>Vad är inflammation?\u003C\u002Fh2>\r\n\u003Cp>Inflammation är kroppens naturliga försvarsreaktion på skador, infektioner eller andra påfrestningar. Det är en process där immunsystemet aktiveras för att ta bort skadade celler, bekämpa infektioner och starta läkningsprocessen.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Typiska tecken på inflammation är:\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cul>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">\u003Cb>Rodnad\u003C\u002Fb> (ökad blodtillförsel)\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">\u003Cb>Svullnad\u003C\u002Fb> (vätskeansamling)\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">\u003Cb>Värme\u003C\u002Fb> (ökad blodcirkulation)\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli aria-level=\"1\">\u003Cb>Smärta\u003C\u002Fb> (på grund av kemiska signaler)\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli>\u003Cb>Nedsatt funktion\u003C\u002Fb> (tillfällig begränsning för att underlätta läkning)\u003C\u002Fli>\r\n\u003C\u002Ful>\r\n\u003Cp> \u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Själva inflammationsprocessen kräver mycket energi och påverkar ämnesomsättningen genom att höja blodsockret, minska insulinkänsligheten, bryta ner muskelmassa och förändra blodfetterna.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Det här kanske låter läskigt – men för det första är det ändamålsenligt, och för det andra så reglerar kroppen detta med hjälp av ett hormon som heter kortisol. Kortisol verkar genom att dämpa inflammation för att förhindra att den blir alltför uttalad och skadar kroppen. Därför används också ofta kortisolliknande läkemedel för att behandla inflammation vid exempelvis reumatiska sjukdomar.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>Ska man sträva efter att minska inflammation i kroppen?\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>I och med att ”antiinflammatoriskt” blivit något av ett buzzword under senaste åren är det lätt att utgå från att all typ av inflammation är dålig och således något vi absolut bör motverka. Men inflammation är en komplex och nödvändig process för att kroppen över huvud taget ska kunna läka. Du hade troligtvis inte överlevt särskilt länge om din kropp förlorat förmågan till att skapa en inflammatorisk process. \u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Förutom överlevnad förstår vi nu även bättre hur en inflammatorisk process faktiskt är en nödvändig komponent för effektiv muskelreparation, uppbyggning och anpassning efter träning. Den inflammatoriska processen som uppstår är alltså en del av den naturliga läkningsprocessen vi vill åt efter ett träningspass.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Att efter träning minska eller motverka den naturliga inflammationsprocessen med exempelvis tillskott av antioxidanter (exempelvis tillskott med C- eller E-vitamin) eller med antiinflammatoriska läkemedel kan med andra ord ha en negativ effekt på träningsresultaten. \u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Samtidigt vill vi självklart inte ha en alltför uttalad och långvarig inflammation – som med alla fysiologiska processer där homeostas eftersträvas behöver vi också en balanserad inflammatorisk respons, inte bara för optimal muskelåterhämtning och anpassning efter träning – utan kanske framförallt för vår allmänna hälsa och välbefinnande.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch2>Akut eller kronisk inflammation\u003C\u002Fh2>\r\n\u003Cp>Detta leder oss in på att prata mer om inflammation utifrån att den kan kategoriseras som akut (kortvarig) eller kronisk (långvarig).\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Vi vill i normalfall ha en låg inflammationsgrad, som under specifika förhållanden förhöjs – exempelvis efter ett träningspass, vid en infektion eller tillfällig skada. När kroppen, med hjälp av inflammationen, tagit hand om orsaken bakom vill vi återigen att inflammationen ska återgå till en låg nivå.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Långvarig, kronisk, eller så kallad systemisk inflammation – det vill säga när inflammationen är spridd över mer eller mindre hela kroppen under en längre tidsperiod – är dock något som korreleras till många olika typer av kroniska sjukdomstillstånd.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Det finns alltså individer som har ett ”överaktivt immunsystem” och som därav under lång tid går runt med förhöjda inflammationsmarkörer. Detta är något som har en negativ inverkan på flertal processer i kroppen och som på sikt kan bidra till att kroppens friska celler, vävnader och organ skadas. Dessa skador är i sin tur korrelerade med utvecklingen av en rad allvarliga sjukdomar.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Att minska kronisk inflammation är med andra ord viktigt för vissa grupper, men det är avgörande att skilja mellan vad vetenskapen faktiskt säger och vad som ofta påstås i exempelvis sociala medier. \u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Vad som också är viktigt att understryka här är att koppling, eller två relaterade händelser, inte alltid betyder orsakssamband. Med andra ord går det inte att påstå att inflammation är huvudorsaken till alla av ovan nämnda sjukdomar, eller att en minskad inflammation automatiskt skulle bota sjukdomen. \u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Inflammation är en riskfaktor och inte en ensam orsak – det kan lika gärna vara så att sjukdomen i sig medför kronisk inflammation.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch2>Vad orsakar kronisk, långvarig inflammation?\u003C\u002Fh2>\r\n\u003Cp>De huvudsakliga faktorerna som vi idag vet kan öka risken för kronisk inflammation är:\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cul>\r\n\u003Cli>En stor andel kroppsfett\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli>Rökning\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli>Fysisk inaktivitet\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli>Långvarig sömnbrist\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli>Kronisk stress\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli>Hög alkoholkonsumtion\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli>Hög ålder\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli>Luftföroreningar\u003C\u002Fli>\r\n\u003C\u002Ful>\r\n\u003Cp> \u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Som vi kan se inkluderar detta vissa faktorer som är mer påverkbara, exempelvis fysisk aktivitet, och andra mindre påverkbara, exempelvis åldrande.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Det är i detta sammanhang troligt mest intressant att fortsatt diskutera de påverkbara faktorerna. Med påverkbara faktorer menas inte att de med enkelhet kan förändras, enbart att de kan påverkas.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>När det kommer till antiinflammatorisk kost och dess påverkan på inflammationsmarkörer i kroppen kommer vi också naturligt in på detta med andel kroppsfett. Detta kanske framförallt på grund av att vi idag vet att en hög andel kroppsfett också ökar risken för kronisk, låggradig inflammation och därtill följdsjukdomar associerade med inflammation – såsom metabola syndromet, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och leverförfettning eller leversteatos (”fettlever”).\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Men varför det blir relevant att diskutera ämnet kroppsfett när det kommer till inflammation sträcker sig även längre än så. Det är nämligen svårt att prata om det ena utan att prata om det andra. Anledningen till detta är att området är svårstuderat då en kostintervention med vad som anses vara ”antiinflammatoriskt” också generellt får människor att (åtminstone tillfälligt) gå ner i vikt – något som vanligtvis också minskar mängden inflammatoriska ämnen i kroppen. Så hur bedömer man om den minskade inflammationsgraden beror på en minskad andel kroppsfett eller kostinterventionen?\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Innan vi går vidare på detta ämne ska det klargöras att \u003Cstrong>obesitas är en kronisk, biologisk sjukdom\u003C\u002Fstrong> som inte handlar om individens karaktär, utan grundar sig i en komplex kombination av:\u003C\u002Fp>\r\n\u003Col>\r\n\u003Cli>\u003Cstrong>Våra arvsanlag\u003C\u002Fstrong> – individuella genetiska skillnader avgör om vi ligger i riskzon för att utveckla obesitas eller inte.\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli>\u003Cstrong>Vår miljö\u003C\u002Fstrong> – samhället avgör HUR MÅNGA som utvecklar obesitas.\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli>\u003Cstrong>Enskilda ”triggers”\u003C\u002Fstrong> – exempelvis rökstopp, graviditet, trauma, sjukdomar, skador med mera.\u003C\u002Fli>\r\n\u003C\u002Fol>\r\n\u003Cp> \u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Kroppen har därtill starka försvar mot viktnedgång, däribland hormoner som stimulerar hunger och aptit, vilket medför att en viktnedgång kan vara otroligt svår att bibehålla på lång sikt.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Rent historiskt så har det varit viktigare att kunna försvara sig mot viktnedgång, än viktuppgång, för att överleva.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Det här med fettmassa, övervikt och obesitas är ett minerat fält – just på grund av att det finns en utbredd fördom och missuppfattning om att det i grund och botten handlar om individer med bristande självkontroll – att det är personer som får ”skylla sig själva”.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Jag träffar många patienter med obesitas, och är det något jag är helt övertygad om så är det att ingen någonsin har valt att hamna där de befinner sig. Det betyder inte att individer inte kan påverka sin livssituation – men hade det varit så enkelt som att bara ”äta bättre och röra på sig mer” hade inte över hälften av den vuxna befolkningen i Sverige haft en övervikt eller obesitas.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>Sambandet mellan en hög andel fettmassa och ökad inflammation\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>Med detta i bakhuvudet är det samtidigt viktigt att kunna bemöta ämnet utifrån dagens kunskapsläge. Vi ska därav nu gå igenom sambandet mellan fettmassa och inflammation.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Vi tänker kanske lätt på fettväv som en ”död vävnad” eller enbart en energidepå. Att när vi lägger på oss fettmassa så är det ”fett som ligger och skvalpar runt i våra celler tills vi eventuellt ligger på ett underskott och gör oss av med det”.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Men fettväv kan i mångt och mycket snarare betraktas som ett endokrint organ på så sätt att den producerar och frisätter en rad metabolt aktiva hormoner.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Det finns fettväv på många ställen i kroppen – exempelvis lår, stuss, armar och så vidare. Vi behöver underhudsfett – underhuden är ett säkert ställe att lagra livsavgörande energidepåer. För lite underhudsfett kan medföra allvarliga hälsorisker.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Ibland lagras dock fett även på andra ställen – exempelvis i muskler, levern, kärlen, buken (bukfett) mellan\u002Fframför tarmarna. Det här är något som är associerat med en förhöjd risk att utveckla exempelvis insulinresistens och diabetes typ 2. Många är nog bekanta med detta – att ”bukfetma” ökar risken för livsstilsrelaterade sjukdomar.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Fett som lagras i buken har nämligen en ökad förmåga att ta upp och frisätta fettsyror gentemot det så kallade underhudsfettet. Med andra ord är detta en mer ”aktiv” vävnad. Det innebär också att det i bukfettet går att finna mer immunceller och inflammationsmarkörer. Den här ökade inflammationsgraden kan, som vi tidigare varit inne på, påverka olika organ på ett negativt sätt.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Förenklat kan sägas att undernäring är associerat med ett försvagat immunförsvar – och på andra sidan av spektrumet vet vi att en övervikt eller obesitas istället är associerat med ett överaktivt immunförsvar, med ökad frisättning av inflammationsmarkörer från fettväven.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>För att må så bra som möjligt rent långsiktigt är det med andra ord fördelaktigt att varken ha en för liten andel, eller för stor andel, fettmassa.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch2>Vad är antiinflammatorisk kost?\u003C\u002Fh2>\r\n\u003Cp>Nu förstår vi förhoppningsvis också komplexiteten i att försöka undersöka hur en specifik kosthållning påverkar graden av inflammation i och med att en rad andra faktorer också inverkar – där andelen fettmassa och en eventuell förändring av denna är en viktig aspekt att ta hänsyn till när vi undersöker forskningen som finns att tillgå på detta ämne.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>När vi försöker reda i effekten av en specifik kosthållning, och använder graden av inflammation som en markör, krävs det nämligen att övriga faktorer som också påverkar inflammation hålls konstanta. Annars går det inte att säga att det var kosten i sig som minskade inflammationen.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Säg till exempel att vi tar en person som röker (vilket vi vet ökar inflammationsmarkörerna i kroppen) och ger den ett tillskott av gurkmeja. Slutar den röka i samband med detta är det väldigt svårt att avgöra vad som faktiskt orsakade den minskade inflammationen – var det gurkmejan, rökstoppet eller en kombination av de båda?\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Detsamma gäller kostinterventioner där gruppen vi studerar går ner i vikt. Nu har vi helt plötsligt två faktorer att ta hänsyn till – både kosten och den minskade fettmassan (där det senare är något vi VET minskar inflammationsmarkörer i kroppen).\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Det intressanta är även att det egentligen inte finns någon tydlig konsensus kring exakt vilka livsmedel som ska ätas och inte vid en antiinflammatorisk kost – alla säger lite olika med undantag för vissa generella drag.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Dessa generella drag brukar vara att du ska:\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>\u003Cstrong>Mat att undvika:\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cul>\r\n\u003Cli>Socker (tillsatt, så kallat ”vitt socker”)\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli>Gluten\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli>Mejeriprodukter\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli>Kött\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli>Transfett\u003C\u002Fli>\r\n\u003C\u002Ful>\r\n\u003Cp> \u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>\u003Cstrong>Mat att äta mer av:\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cul>\r\n\u003Cli>Fisk\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli>Olivolja\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli>Grönsaker\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli>Frukt\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli>Nötter\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli>Olika kryddor, exempelvis gurkmeja\u003C\u002Fli>\r\n\u003C\u002Ful>\r\n\u003Cp> \u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Undviker du ovan nämnda livsmedel är det också relativt lätt att förstå på vilket sätt kosten förändras. Vad faller bort? Ja, mycket så kallad ”skitmat” – pizza, hamburgare, majoriteten halvfabrikat, fikabröd, mjölkchoklad, snacks, glass, sockersötad läsk och så vidare. Det här ersätts av ett kostmönster vi redan sedan tidigare vet är fördelaktigt för vårt mående och långsiktiga hälsa.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch2>Vad vet vi idag om antiinflammatorisk kost?\u003C\u002Fh2>\r\n\u003Cp>Men vad finns det egentligen för stöd för det som påstås om antiinflammatorisk kost? Ser vi till forskningen så kom en översiktsartikel på ämnet år 2014, den sammanställde en rad olika studier – allt från djur- och cellstudier till epidemiologiska och interventionsstudier.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Det som kan vara relevant att veta i detta sammanhang är att vi behöver studier på människor för att verkligen kunna visa effekt på människor. Epidemiologiska studier kan vara svåra att dra några slutsatser från då de generellt innehåller många felkällor även om de kan visa på ett samband mellan kost och inflammation. Interventionsstudier har högst tillförlitlighet i detta sammanhang då det innebär att man går in och manipulerar kosten avsiktligt hos en grupp människor för att därefter studera effekten.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Det man gjorde i denna översiktsartikel var att försöka framställa en lista med enskilda livsmedel, ämnen och energigivare som man sen tillskrev en poäng baserat på hur ”inflammatoriskt” något tolkades vara. Ju högre poäng desto mer inflammatoriskt ansågs det vara.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Generellt från listan går att tolka som att i princip allt som ger energi också gav en högre poäng (mer inflammation) medan det som inte ger vidare mycket energi – exempelvis vitaminer, mineraler, antioxidanter och kryddor, gav en lägre poäng (mindre inflammation).\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Att detta även kunnat validerats i vissa senare studier är kanske inte så konstigt om vi återgår till det vi tidigare diskuterat – nämligen hur ett högt intag av livsmedel som generellt bidrar till en oönskad viktuppgång också troligt ökar fettmassan – som ökar inflammationen. Det kanske med andra ord inte handlar i livsmedlen i sig – utan om att högbelönande livsmedel som innehåller lite näring men mycket energi också är lättare att få i sig för mycket av än näringstäta, mindre energirika, livsmedel.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Får du i dig mycket vitaminer, mineraler, antioxidanter och liknande äter du troligtvis därtill en relativt näringsrik kost. Äter du en näringsrik kost vet vi också att det generellt sett är lägre sannolikhet att du röker, sover dåligt och rör på dig lite.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Det finns även studier som försökt undersöka exempelvis gluten, mejeriprodukter och socker men ingen av dessa ger något starkt stöd för att ett ökat intag i sig ensamt orsakar förhöjda inflammationsmarkörer. Det finns viss evidens för att sockersötad dryck skulle kunna höja vissa inflammationsmarkörer men där har det varit svårt att särskilja intaget av sockersötad dryck från ett totalt sett ökat energiintag och därigenom ökad andel fettmassa. Vi vet att sockersötad läsk är enklare att överkonsumera i jämförelse med produkter i fast form som innehåller socker.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>Minskat intag av kött\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>I dagsläget har vi starkt stöd för att rekommendera ett minskat intag av rött kött och chark då detta relateras till en ökad risk för exempelvis vissa cancerformer och hjärt-kärlsjukdom. Orsaken till detta är inte helt klarlagd och kan med andra ord inte automatiskt tillskrivas en ökad inflammationsgrad.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Det här går att applicera även på livsmedel vi vet är bra att konsumera mer av. I vissa fall vet vi varför vissa livsmedel rent biokemiskt bidrar till förbättrade hälsomarkörer, men vissa mekanismer är fortfarande inte helt klarlagda.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>Fullkorn\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>Vi vet att en av de största riskerna med våra matvanor i dagsläget är ett för lågt intag av fullkorn. Det finns även relativt starkt stöd för att påstå att ett ökat intag av fullkorn minskar inflammationsmarkörerna i kroppen. Att fullkorn är antiinflammatoriskt förklarar inte helheten av dess effekt utan vi känner till en rad positiva egenskaper hos fullkorn som inte förklaras av att det skulle vara antiinflammatoriskt. Men i slutändan kanske det inte spelar någon roll – ät fullkorn för att du främst tror att det är antiinflammatoriskt, så länge du äter fullkorn.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>Gurkmeja\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>Att skriva en artikel om antiinflammatorisk kost utan att nämna gurkmejans antiinflammatoriska egenskaper är såklart oacceptabelt. Men vad säger egentligen forskningen, borde vi färga allt vi äter med denna krydda?\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Det som egentligen studerats är ett ämne i gurkmejan som kallas kurkumin. Det vi också behöver veta är att mängden kurkumin som studerats är motsvarande mängd man sällan använder sig av i matlagning, vi snackar ca 5 teskedar per dag. Det som också behöver tilläggas här är att det (åtminstone mig veterligen) inte finns några studier på friska personer när det kommer till tillskott av kurkumin.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>Omega-3 fettsyror\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>Fet fisk med en hög andel omega-3-fettsyror tycks kunna ha positiva effekter både på blodfetter och inflammation. Ett högt intag rekommenderas även då det är associerat med en minskad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Det som dock behöver klargöras här är att interventioner där man utökat människors konsumtion av fet fisk, också naturligt inneburit att de minskat intaget av något annat. Därav är det svårt att säga om det verkligen är det ökade intaget av fisk som minskat inflammationen – det skulle helt enkelt också kunna tillskrivas vad som tagits bort från kosten.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Det här är också något som går att applicera i stort. När människor äter mer fisk, olivolja, grönsaker, frukt och nötter så finns det mindre utrymme kvar för annat som exempelvis rött kött, snabbmat, snacks, godis, chips och liknande.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch3>Det handlar om en livsstil snarare än enskilda livsmedel\u003C\u002Fh3>\r\n\u003Cp>Ett ökat intag av mer hälsosamma livsmedel leder generellt sett också till viss viktnedgång då det lämnar mindre utrymme för högbelönande, mindre hälsosamma, livsmedel. Viktminskningen i sig förstår vi nu minskar inflammationsmarkörerna i kroppen men något den här livsstilsförändringen kanske framförallt bidrar till är ett förbättrat allmänt mående.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>När vi äter bättre mat mår vi generellt sett också bättre, både fysiskt och psykiskt. Det kanske också medför att vi blir mer motiverade till att samtidigt börja röra på oss mer, som kanske i sig leder till förbättrad stresshantering, att vi sover bättre och så vidare. Jag tror ni alla börjar förstå vart jag är på väg.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Det här gör att vi behöver stanna upp och reflektera över följande:\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cul>\r\n\u003Cli>Är det enskilda livsmedel, eller kostens helhet och livsstilen totalt sett som avgör hälsoutfallet?\u003C\u002Fli>\r\n\u003Cli>Kan det vara så att vi (i vanlig ordning) vill ha enkla svar på komplexa problem?\u003C\u002Fli>\r\n\u003C\u002Ful>\r\n\u003Ch2>Diskussion\u003C\u002Fh2>\r\n\u003Cp>Att kosthållningen har en påverkan på vår hälsa och allmänna mående är självklart. Men övertygelser om vad som är bra och dålig mat, baserat på trender snarare än vetenskap, kan i värsta fall medföra långsiktiga risker för ens hälsa – tvärtom vad man försöker uppnå.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>En första fråga att ställa sig är – Vet jag att mina problem, eller mitt dåliga mående, faktiskt beror på förhöjda inflammationsmarkörer? Den andra frågan att ställa sig blir då naturligt – Kommer minskad inflammation lösa mina problem?\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Det går att resonera utifrån att det här med ”antiinflammatorisk kost” enbart är ett sätt att ompaketera en hälsosam kosthållning för att få det att bli mer populärt. Att sälja in något genom att påstå att det är ”antiinflammatoriskt” är helt enkelt enklare och mer sexigt än att använda sig av det vi redan vet sedan lång tid tillbaka – att en hälsosam kost är en hälsosam kost som bidrar till bättre hälsa.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Det är enklare att få sålt en bok baserad på ett ”nytt koncept” snarare än att sälja in livsmedelsverkets rekommendationer (även om slutbudskapen kommer överlappa varandra i det mesta).\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Det här går att applicera på många ämnen som berörts tidigare, exempelvis har vi också sett hur likande hype uppkommit kring ”\u003Ca href=\"https:\u002F\u002Fcertan-preprod.inbeta.se\u002Fblogg\u002Far-ultraprocessad-mat-farligt\u002F\">processad mat\u003C\u002Fa>” där vi på samma sätt ser hur en hälsosam kosthållning egentligen bara ompaketerats för att öka intresset.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Vad är problemet då – spelar det någon roll om personer väljer en ”antiinflammatorisk kost” om det nu får dom att må bättre?\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>På det stora hela kanske det inte spelar någon roll att folk tillskriver sitt förbättrade mående något annat än huvudorsaken (att de äter och lever mer hälsosamt). Men det finns också risker med att inte förstå helheten – detta då det potentiellt kan medföra en alltför stor restriktivitet och att man fastnar i detaljer utan att förstå helheten.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Exempelvis är det populärt inom vissa kretsar att påstå att ett högt kolhydratintag, alternativt ett högt intag av ”snabba kolhydrater”, skulle vara något som orsakar en ökad inflammation i kroppen. Det finns dock inget vetenskapligt stöd för detta påstående, och det kan absolut finnas risker med att undvika kolhydrater i sin kost. Det här beror inte enbart på avsaknaden av kolhydrater i sig, utan för att man väljer att avstå en hel livsmedelskategori vilket också gör det mycket svårare att få i sig en tillräcklig mängd näring.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Om vi i detta sammanhang utgår från att individen även undviker mejeriprodukter och kött resulterar det i en minst sagt ensidig kosthållning. Det kanske leder till ett kortsiktigt förbättrat mående – en känsla av att man ”gör något för sin hälsa” och troligtvis även en viktminskning. Det är sällsynt att bristsymtom uppstår plötsligt och fullt förståeligt från både ett psykologiskt och fysiologiskt perspektiv att detta kan medföra en förbättrad upplevd hälsa. Men denna upplevelse hade kunnat uppnås även utan denna form av restriktion.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Än en gång behöver vi försöka se till helheten och acceptera att det inte finns någon magisk lösning eller enskilda livsmedel vi kan beskylla.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>En ytterligare aspekt att ta hänsyn till är att det troligt finns ett vinstintresse bakom dessa trender. Att presentera ett problem och därefter sälja in en lösning är ett klassiskt sätt att tjäna pengar på. Precis som med andra trender öppnar den ”antiinflammatoriska trenden” även upp för en marknad där det går att sälja in diverse produkter och kosttillskott med påståenden om dess antiinflammatoriska verkan.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>I bästa fall kastar du dina pengar i sjön, i värsta fall kan dessa typer av kosttillskott rent av vara skadliga.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Vi vet exempelvis att antioxidanter i form av kosttillskott som exempelvis vitamin E påvisats kunna ha negativa effekter och ökar risken för förtida död – tvärtom vad man intuitivt kanske skulle kunna tro. Samma effekter har inte kunnat påvisas vid ett högt intag av antioxidanter från kosten.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Det kanske inte spelar så stor roll vad folk väljer att följa för typ av kosthållning om det får dem att må bättre. Men det är samtidigt viktigt att vara informerad om potentiella risker tillsammans med medvetenhet om att en uttalad kostrestriktion troligtvis inte är långsiktigt hållbar.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Så viktigt är att fråga sig vad planen är sen? Hur länge klarar du av att undvika socker, gluten, kött och mejeriprodukter utan att ditt liv påverkas negativt, och är det värt det om du visste att du kunde äta allt det där (i måtta) och ändå uppnå en förbättrad hälsa?\u003C\u002Fp>\r\n\u003Ch2>Sammanfattning\u003C\u002Fh2>\r\n\u003Cp>Diskussionen kring antiinflammatorisk kost är både komplex och mångfasetterad. Inflammation är en naturlig och nödvändig process i kroppen, men när den blir långvarig kan den kopplas till en rad kroniska sjukdomar.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Samtidigt är det viktigt att förstå att samband inte alltid innebär orsak – att en kosthållning minskar inflammationsmarkörer betyder inte automatiskt att den botar sjukdomar. Att man mår bättre när man följer en så kallad ”antiinflammatorisk kost” betyder inte nödvändigtvis att det är den minskade inflammationen som skapat ett förbättrat mående.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>En stor utmaning med forskningen kring antiinflammatorisk kost är att många faktorer påverkar inflammationsnivåerna i kroppen – exempelvis kroppssammansättning, fysisk aktivitet och andra, mer eller mindre påverkbara, livsstilsfaktorer. Många av de livsmedel som rekommenderas i en antiinflammatorisk kost bidrar till ett generellt hälsosammare kostmönster, vilket i sig kan ge positiva hälsoeffekter.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Det saknas dock en tydlig vetenskaplig konsensus kring exakt vilka livsmedel som direkt påverkar inflammation på ett avgörande sätt. Det innebär att påståenden om att en viss kost kan ”bota” inflammation eller sjukdomar ofta är förenklade och ibland missvisande.\u003C\u002Fp>\r\n\u003Cp>Det viktigaste för hälsan är troligtvis inte att följa en strikt ”antiinflammatorisk kost”, utan att ha en balanserad och näringsrik kosthållning i kombination med en i övrigt hälsosam livsstil. Precis det vi alltid tjatar om.\u003C\u002Fp>\r\n",[]]